BETT dag 2

Dag 2 började vi med att beundra VEX byggen. VEX är lite liknande som LEGO Mindstorms, men med ännu fler möjligheter. Winellska har VEX utrustning, bara att börja bygga!



Här finns lite tips för föräldrar. Låt barnen bygga en legostad med ljus i fönstren, hissar som åker upp och ner, och fordon som rör sig.

Det mesta på BETT handlar om naturvetenskaper, teknologi och matematik. Jag gillade Pascos nya trådlösa sensorer, som inte ens är särskilt dyra. Man kan lätt ta med ut och göra mätningar, till exempel temperatur, och få mätdatan trådlöst till t.ex. en iPad som man har med sig.

Anna från Bobäck var mycket imponerad av denna QR-kod, byggd av LEGO. Visst är den fin! Och fullt fungerande dessutom.

För att få en bild av hur stor mässan är tog vi oss upp en våning och försökte få en överblick. Här syns bara kanske en fjärdedel.

Koldioxid- och syresensorer.

Robot som läser av de märken man placerat ut på bordet.

Lunchen är alltid ett kapitel för sig. Det är så mycket folk att man har svårt att få plats. En cool grej var att de hade ett skåp där de odlade sina egna örter. Närodlat i alla fall..

Jag har oftare ätit lunch sittande på golvet på BETT, än jag har suttit på en stol.

Nu till mässans Stora Grej, VR-glasögonen. Vi testade ett antal VR-glasögon och visst är det coolt och har många möjligheter. Det finns olika slags VR-glasögon, vissa billiga är bara ett skal som man kan sätta fast sin telefon i, men de dyra har helt egna skärmar och egna program. Här testar Jonas sådana. Han går omkring på månen. Vi såg en inspirerande presentation som handlar om VR-glasögon. Exempelvis kan man göra tidsresor: med VR-glasögon känns det som om man är delaktig i en historisk händelse.

Eller gå på gatorna i ett bombat Aleppo. Det känns helt på riktigt som om man går på gatorna där, man kan gå omkring precis vart man vill och man kan höra sina egna fotsteg, träffa andra människor som är där och höra dem berätta.

Jonas favorit var att åka till rymden.

Man kan gå in i ett hjärta och lära sig hur det fungerar.

Man glömmer 90% av vad man läser, 50% av vad vi ser och hör, men bara 10% av vad vi gör - 2 veckor efter upplevelsen.

Man måste medge att VR-glasögonen får det mycket mera verkligt, och man förstår människor och människors öden bättre.

BETT, dag 1

BETT är en enorm mässa för undervisning, med betoning på teknologi inom undervisningen. Den ordnas varje år fyra dagar i januari, i London. Den brukar ha kring 35 000 besökare.

På mässan ordnas föreläsningar och workshops, och listan över intressanta teman är lång så det är svårt att välja vad man vill se och göra. Dessutom finns massor av utställare som berättar om sina produkter. Här kommer en samling med intryck vi har fått den första dagen.

Ifjol var 3D-printningen väldigt framträdande. I år har den gett vika för robotar, micro:bit och VR-glasögon. En micro:bit är en mikrokontroller (typ en minidator) med 25 LEDar, några knappar och sensorer. Vi kommer att hålla en fortbildning om detta nu under våren, i Winellska. Mer info om den senare. VR är förkortning för Virtual Reality och när man har på sig dem känns det som om man är på en annan plats, helt i en egen värld.

Vi börjar med robotar. Vi har sett massor av olika robotar, både sådant som man kan bygga själv, och sådana som man köper färdiga och sedan programmerar att göra vad man önskar. Här finns ett exempel på en robot som öppnar munnen när man sätter en hand nära en sensor som finns vid munnen.





Roboten ovan är tillverkad med hjälp av material man kan köpa från Hummingbird. Men man kan även bygga en liknande robot till exempel med LEGO EV3 som t.ex. Winellska skolan har.

Jonas och jag gillade också labyrintspelet nedan. Men det är lite mera avancerat att både laga och programmera. Rolig utmaning! Man spelar det genom att luta en ipad så som man vill att kulan ska rulla.

Här är en bee-bot modell större.

Och en sådan här labbrock vill jag ha!

En mycket cool grej som jag hoppas att förverkligas i Kyrkslätt var ett flyttbart planetarium.

Inne i planetariet ligger eller sitter man på golvet och ser en film, eller stjärnhimlen, eller vad som helst, som projiceras i taket. Den exempelfilm vi fick se lite av handlade om månlandningar.

Här finns en film som lite visar vad det är fråga om. Men förstås är det svårt att fånga upplevelsen eftersom filmen visades över hela "himlen".

Planetariet är antagligen väldigt liknande som det man kan hyra av URSA. Skol- och förskolebarn i Sjundeå får denna vecka besök av URSAS planetarium, och jag tycker det verkar bra. Det är inte så dyrt heller, särskilt inte om man tar det utan personal. Det skulle hela skolan gilla, särskilt F-6. För några hundra euro skulle man få planetariet till alla elever i Winellska. Här finns mera info.

Mera robotar. Den här var bara en blickfångare för ...

...detta aningen dyra robotkit. Man fäster en micro:bit i en paffigur som man klistrat ihop. Det går även bra att göra utan att köpa kitet, micro:bitar är inte särskilt dyra. I Winellska har vi knappt 30 stycken.

Företagen var väldigt ivriga att göra sina kunder nöjda. Här bjöd någon på vin och delar av ett grisben...

...och här testar Jonas en chokladfontän.

VR-glasögon testade vi idag, men mer om dem i ett annat inlägg när vi har testat lite flera.

Vi var på mässan tills den stängde, och vi fick se väldigt mycket men föreläsningarna var till största delen en besvikelse idag. Vi hoppas på bättre lycka imorgon! Men ett av målen jag hade för BETT har kanske redan uppfyllts. Det var att hitta kemi-programvara med vars hjälp man kan åskådliggöra kemiska reaktionsformler med hjälp av modeller, och jag blev idag lovad att få rättighet till att testa ett sådant program. Det verkade lovande, jag kan återkomma om detta när jag fått rättigheterna.

På vägen hem gick vi uppe på bron, som syns som två ljusa streck på bilden ovan.

Och i närbutiken fastnade vi förstås för VR eftersom vi har omringats (bokstavligen) av VR-glasögon idag!

Från svenska skolor i Kyrkslätt deltar i år deltar Jonas Pått (matematik, fysik, naturvetenskaper i Winellska), Anna Dannbäck (spec.lärare i Bobäck och digiperson) och jag (Anna Pomoell, kemi, matematik, naturvetenskper i Winellska) i mässan. Vi rapporterar en annan dag igen. Stay tuned!

En väg kan bli en plan

Mål inför en ny period 

Hur kan man jobba med målsättningar? Hur kan man variera arbetssättet? Hur få de studerande att ställa upp mål och fundera på hur de ska nå dem? 

I gymnasiet funderar vi inför varje period (totalt 5 ggr per år) på mål. Vi grupphandledare jobbar med vår basgrupp (klass) på olika sätt med mål och utvärdering i samband med vår veckosamling i början och slutet av den sju-åtta veckor långa perioden. Utmaningen blir att fundera på vad vi ska fokusera på och vilka frågor vi ska ställa. Vi försöker hitta på olika sätt att göra det på. Hittills har det varit genom olika frågor och dokument på datorn och på vår lärplattform på Edison. Denna gång bytte vi datorn mot kritor och papper. Instruktionerna var:  

1. Rita en väg som representerar period 2. 

2. Tänk dig att du står i början av vägen och ser målet (vägens slut). Du ska gå från ena ändan av "pappret" till den andra under kommande veckor. Rita/skriv in följande saker (använd din fantasi; rita skyltar, trafikmärken, träd, hus, moln...):  

* några viktiga datum (inlämningsarbeten, deadline...)  

* minst fem mål du har för perioden (gällande studievanor, färdigheter, prestationer...)  

* ett par hot (vad kan hindra dig från att nå dina mål?) - kanske som ett moln??  

* Vad kan hjälpa dig att nå dina mål?  

* dina styrkor  

  

Trots att tiden var kort, blev vägarna fina. Två studerande valde att rita ett berg som representerade klättringen de skulle göra i period 2. En studerande ritade en spelplan och menade att perioden var som en match. Jag bad de studerande fotografera sin bild. Jag sparade bilden och tog fram den under vårt utvecklingssamtal, som hölls mitt i perioden. Mot slutet av perioden fick de igen se på sin väg och reflektera: 

1. Blev vägen som du tänkte dig? Vad blev annorlunda?  

2. Vilka hinder fanns på vägen?  

3. Vad hjälpte dig på vägen?  

4. Vilka saker återstår innan du är framme?  

5. Vad krävs av dig de sista dagarna?  

6. Vilka mål har du redan nått eller är på god väg att nå?  

7. Hur tänker du göra för att lyckas med de övriga målen du ställt upp?  

De jobbade målmedvetet, åtminstone tyst:-) både då de ritade och utvärderade. De studerande tyckte det gav omväxling att inte alltid jobba med dator och skrivande. Skönt att höra för en lärare som också gillar att använda annat än dator...

Att skriva ett prov eller förhör i små grupper

Förhöret i modersmålskursen innehöll en A- och en B-del. A-delen besvarades i grupper om c fyra studerande. Grupperna skulle lämna in ett gemensamt svar på frågan/frågorna. I min ena kurs var det ett essäsvar, i den andra språkfrågor/fel att rätta. B-delen besvarade de individuellt. Där ingick också en fråga om A-delen: Utvärdera ert arbete med del A. Hur bra kunde du? Hur bra kunde de andra? Återge lite hur alla kunde och arbetade (med namn, konfidentiellt). 

 

Ungefär 20-30 minuter gick åt för A-delen. Med klassen som skulle skriva ett essä-svar använde jag två klassrum (två olika frågor per klass) och gick mellan klasserna. De hade lämnat datorer och mobiler i ett annat rum. Med klassen som skulle korrigera språkfel m.m. hade alla grupper olika uppgifter (eller uppgifterna i annan ordning) och kunde därför ha varit i samma utrymme. Nu råkade specialläraren vara med och vi använde två klassrum.  

Mina reflektioner:  

* Hurdana ska grupperna vara? Ska de vara homogena eller heterogena? Nu alfabetisk ordning.  

* Studerande var nöjda över att ha ett gruppförhör  

* Intressant var då en studerande kom på rasten efteråt och beklagade sig över att hon gjort nästan hela jobbet. När jag senare läste allas svar, tyckte de andra i den gruppen inte så, det kom t.ex. en kommentar att ovannämnda studiekamrat inte brytt sig om de andra, de andra fick inte en chans, "hon bara skrev allt".  

* Flera grupper arbetade bra, var artiga, diskuterade de olika förslagen  

I kursutvärderingen kom detta gruppförhör ofta fram som ett bra arbetssätt i kursen. Flera studerande sade att de nu uppnått målen. Och att det att man skapade svaren tillsammans gjorde att man fick bekräftelse på att man tänkt rätt. Alltså något att fortsätta med. 

/Irina på gymnasiet 

 

Tema: Redaktörsvecka och Uppfinningsvecka

Winellska skolans övergripande tema för detta läsår är "Samarbetsfärdigheter". Vecka 45 hade vi fyra temadagar där samarbetsfärdigheter lyftes fram på olika sätt. Årskurs 7 och 8  hade skilda teman. Årskurs 7 hade Uppfinningsvecka och årskurs 8 Redaktörsvecka. Under Redaktörsveckan jobbade eleverna i grupper med olika projekt där de fick fördjupa sig i något tema, bland annat Mat och Hälsa, Universum, Mode och Kultur.

Eleverna i årskurs 7 hade fått välja inom vilket område de ville uppfinna. Det mest populära var att planera en produkt och printa den med skolans eller kommunbibliotekets 3D-printer. Även "Programmera ett spel" och "Programmera LEGO" var populära val. Sportuppfinningar, musikuppfinningar och nya tekniska lösningar fick även många deltagare.

Gemensamt för alla grupper var att eleverna själva planerade sin verksamhet. Sista dagen presenterades arbetet för andra. Årskurs 7 hade en mässa i lilla gymnastiksalen där de presenterade sina uppfinningar. Många av uppfinningarna var i själva verket innovationer. På måndagens introduktion fick sjuorna lyssna till tre gäster från Ericsson som bland annat förklarade skillnaden mellan innovation och uppfinning. De berättade även om patent.

Under mässan fick man beundra alla de häftiga uppfinningarna. Det var mycket imponerande att se elevernas kreativa idéer! Minttu har gjort en film av en del av det hon såg på mässan.



Uppfinnarvecka 2016 from Minttu Myllynen on Vimeo.

Tre nior hade PRAO i skolan och som uppgift att vara med och dra sjuornas program. Här berättar Alexander om sin robotarm som han gjorde för att inspirera dem som deltog i LEGO-gruppen. Stort tack till alla PRAO-elever, utan er hade det inte blivit lika bra!

Till slut utvärderade eleverna temaveckan, som också kallades fenomenvecka. Här är ett axplock av resultatet, där 181 elever har svarat. De första frågorna har svarsalternativen 1 = stämmer inte ...  4 = stämmer helt.

På frågan vad som varit det bästa med fenomenveckan kom det många svar att det hade varit roligt, att man fick träffa nya vänner eftersom de inte arbetade med sina klasser, att man fick jobba med det som var intressant. Många skrev också att det var skönt att inte ha vanliga lektioner och därmed heller inga läxor. Här är några citat:

 - Man fick arbeta utan lärarna bestämde, det var roligt grupparbete och intressant mässa.
 - Att vi inte hade några läxor och hade inte någon stress som Man i Bland råkar ut för i den vardagliga skol veckan
 - Att man fick lära sig nya saker och förverkliga det uppfinningar man gjorde
 - Att göra något annat en skoljobb. Och man läde sig nytt. Och man måste tänka påriktigt jätte mycket.
 - Att man själv måste göra allt o läraren inte fick göra någåt bara hjälpa lite
 - Att man fick göra saker själv och vara kreativ. Det var också roligt att se vad alla andra gjort!
 - Andra dagen , eftersom vi kom så bra igång. Tredje dagen var det lite extra roligt eftersom vi fick också programera. Och mässan var helt amazing!!
- Överraskningen hur bra vi jobbade tillsammans

Ur lärarsynvinkel var det verkligen roligt att få se eleverna presentera vad de hade gjort. Många var väldigt stolta över vad de skapat. Elever är sällan stolta över att ha löst en svår matematikuppgift men när de här själva fick bestämma vad de ville fördjupa sig i så blev de mera motiverade att jobba och de flesta var också nöjda med resultatet, vilket vi kunde se i utvärderingen. Stort tack till alla elever och lärare som gjorde vår första fenomenvecka alldeles fenomenal!

Ped-café om formativ bedömning

Den 19.10 hade vi ett pedagogiskt café om formativ bedömning. Här kommer länken till presentationen för den som vill veta vad som behandlades. I presentationen finns en hel del praktiska tips på hur jobba med formativ bedömning i vardagen.

Klicka här: Presentation

 

Plickers - verktyg för formativ bedöming (och annat!)

Plickers är ett liknande verktyg som kahoot, med skillnaden att alla som svarar på frågor inte behöver ha en egen telefon eller annan apparat med nätuppkoppling.

Med Plickers kan man fråga flervalsfrågor med max. fyra svarsalternativ. Eleverna svarar på frågan genom att visa ett kodkort åt lärarens telefon eller ipad som har Plickers-appen (gratis). Läraren scannar in svaren med hjälp av kameran, och får svaren i realtid. Man måste ha två apparater: en dator eller ipad kopplad till projektor så att eleverna kan se frågan (och vad alla har svarat, om man önskar), samt en telefon eller ipad som man använder för att scanna svaren.

Man måste förbereda genom att printa ut kodkorten från Plickers.com, ett kodkort per elev. Kodkorten ser ut så här.

Kodkorten är olika trots att alla liknar varandra. De är numrerade. Man behöver ett kodkort per elev, vilket gör att man behöver printa t.ex. bara 12 papper om man har 24 elever eftersom det finns två kodkort per sida.

Ifall man har en klass länge, t.ex. om man är klasslärare, kan man ge ett utprintat papper per elev att t.ex. limma in på insidan av bakpärmen i läroboken eller häftet. Har man många klasser kan man printa ut kodkort, laminera dem och ha i klassen.

Om man vill kan man i Plickers skapa en klass. Då ger man alla elever ett nummer, och därefter ska de alltid ha det rätta kodkortet. Men om man bara testar det kan man bra använda t.ex. Demo Class och då står det "Guest" i stället för elevens namn.

När vi testade Plickers på fortbildningen om formativ bedömning, svarade deltagarna så här:

Här finns en video (på engelska) om hur man kommer igåg med Plickers.

Själv har jag använt det för utvärderingar. De som sitter närmast kan se vilken bokstav någon annan har överst, men sitter man längre bort har man ingen chans att se vad andra svarar.

Samarbetsfärdigheter, del 1

Förra veckan ordnades ett pedagogiskt café med temat Samarbetsfärdigheter. Ett tjugotal lärare samlades för att diskutera och prova på nya samarbetsövningar. Vi utgick från idéer och strukturer som vi hittat i den utmärkta bloggen Kooperativt lärande.

Helt först skulle cafédeltagarna dela in sig i fyra personers grupper, välja en färg åt sin grupp och ge en siffra 1-4 åt alla i den egna gruppen.

För att få tankarna in på "rätta" banor började vi med att se på en filmsnutt, som vi hittat i Kooperativt-bloggen. 

 

Efter filmen diskuterade vi kort olika samarbetsmetoder som vi hittills testat på i undervisningen.

Bl.a. dessa nämndes: 

- miniatyr-whiteboards är väldigt bra redskap för korta par- och gruppdiskussioner. Paret/gruppen har en whiteboard-tusch med vilken de ska skriva sitt/sina svar på den lilla tavlan efter att de diskuterat ihop sig. 

- pusselmetoden, dvs. att man i expertgrupper lär sig mera om ett visst innehåll eller ett tema och sedan blandar grupperna så att experterna får återge det de lärt sig i nya grupper.      

- indelning i grupper enligt elevernas styrkor. En av våra elevhandledare hade testat på att först ta reda på vilka styrkor eleverna har och vilka roller de gärna har i ett grupparbete (t.ex. sekreterare, presentatör, intervjuare osv.). Sedan gjordes grupperna utgående från styrkorna så att varje grupp bestod av elever med olika styrkor. Både eleverna och läraren tyckte att arbetet hade fungerat väldigt bra.

Sedan var det dags för några olika övningar (klicka på övningens namn för att läsa mer):

- Huvuden ihop 

- APE: alla, par, enskilt

- EPA: enskilt, par, alla

- Par på tid

- Brainstorm

- Karusellen

I "Karusellen" går grupperna runt i klassen och försöker komma på så många
svar de bara kan till olika uppgifter som finns vid olika stationer.

Brainstorming på gång.

Efter en dryg timme hade alla fått någon ny idé att testa på i sin undervisning. Tack till alla som deltog i caféet och bidrog med glatt humör, stämningen var riktigt trevlig! Caféet Samarbetsfärdigheter del 2 ordnas efter årsskiftet, mera info följer senare.

Målstege som ett verktyg för bedömning

I matematik, fysik och kemi på åk 7-9 i Winellska skolan utvecklade vi ifjol ett bedömningsverktyg som vi kallar målstege. I den finns tre nivåer: basnivå (motsvarar vitsord 5 och 6), god nivå (motsvarar vitsord 7 och 8) och berömlig nivå (motsvarar vitsord 9 och 10). När kursen börjar får eleven en målstege och är således medveten om vilka kunskapskrav det finns för de olika nivåerna. Eleven klättrar uppåt längs med stegen när hen får större kunskap.

Målstegarna ser lite olika ut i de olika ämnena, och även inom samma ämne, beroende på hur mycket eleverna själva skall ansvara över sin inlärning.

Målstegarna utvecklas efter hand. Nedan finns tre exempel på målstegar, en målstege omfattar ca 15-25 lektioner, inklusive bedömning. Bedömningen kan ske i form av nivåtest, prov, bedömningssamtal eller en kombination av dessa.

Exempel på en målstege i matematik åk 8.

Exempel på en målstege i kemi åk 9.

Exempel på målstege i fysik åk 7.

Bäst/sämst idag

Idag vid matbordet berättade elevhandledaren Maria om att de varje kväll hemma vid middagsbordet går igenom det bästa och sämsta som hänt under dagen. Varje familjemedlem berättar skilt.

Det kunde vara skoj att tillämpa detta även i skolan. I slutet av dagen får de t.ex. i sina basgrupper reflektera över t.ex. dagens höjdpunkt, något de lärt sig, något som fått dem att skratta, något som gjort dem ledsna eller något som överraskat dem. Då man reflekterar över det man varit med om kan man både lära sig nytt om sig själv och andra!

Med yngre elever kunde man kanske ha ett frågelotteri som avslutning på dagen, där man från en burk drar dagens fråga/frågor. Då blir det lite spännande om vad man får reflektera över idag! Om man gör det regelbundet börjar eleverna kanske själva också reflektera över vad som hänt, utan att man specifikt ber dem.