lördag 26 januari 2019

Tankar från Educa 2019

Educa 2019 gick av stapeln 25-26.1. Programmet var bra, det fanns mycket intressant att bekanta sig med och lyssna på!

Marika Toivola höll ett anförande som mest handlade om hennes nya bok Käänteinen arviointi.

Käänteinen arviointi dvs. omvänd bedömning, avser att det är eleven som styr vilket vitsord hen strävar efter. Eleven upplever inte att det är läraren som ger vitsord. Eftersom eleven styr vilket vitsord hen strävar efter, är det också eleven som med hjälp av t.ex. självbedömning själv inser att nivån är uppnådd, eller om den inte är uppnådd, förstår eleven varför den inte är nådd.


Hon lyfte fram problem med traditionella prov: det finns elever som jobbar hårt och ändå får svaga resultat, och de finns elever som inte jobbar alls och får goda resultat. Detta gör att proven har en väldigt oönskad effekt: Eleverna får en bild av att det är "fixed mindset" som styr, alltså att alla individer har förutsättningar för en viss nivå men inte högre än så. Hennes sätt att hålla prov går till på följande sätt: eleverna ställer upp mål i början och i god tid innan bedömningsdeadline gör eleven ett prov på sin egen nivå. Det finns alltså olika provalternativ med olika svårighetsgrad. Väljer man den högsta nivån, för att få 10, finns där inga lätta uppgifter utan endast uppgifter på nivå 10 eller mer. Det är viktigt att alla ska få utmaningar. Eleverna får tillbaka provet som inte är rättat på traditionellt sätt, utan endast så att de ser vad de ännu behöver utveckla. Sedan får de utveckla och lära sig det som ännu saknas. De har chans att förbättra och få mer stöd vid behov. Bilden nedan visar en sammanställning över provförfarandet.


Den avgörande skillnaden till traditionella prov, är att eleven själv avgör hur mycket förbättringar som görs. Denna typ av prov ger inte bilden av "fixed mindset" - tvärtom: eleven har möjlighet att nå högre och högre med större insatser, dvs. "growth mindset".

Hon lyfte också fram en viktig punkt. "Itseohjautuvuus ei ole kasvatuksen keino vaan kasvatukselle asetettu tavoite" - självstyrning är inget som kan tas för givet, utan det måste tränas, till exempel med hjälp av själv- och kamratbedömning.

Den följande sliden visar förutsättningar för att läraren kan utveckla bedömningen.


Toivolas anförande avslutades med att hon bjöd in publiken till lanseringen av boken, och att man kunde gå och diskutera med henne. Jag ville gärna diskutera så jag gick dit, men det var ett misstag. Hon hade säkert haft en stressig dag eller något, för jag upplevde att hon inte hade lust att prata med mig. Jag frågade henne hur man kan underlätta för läraren, eftersom det kräver mera planeringsarbete att skapa uppgifter för så många olika nivåer, och hennes svar var att hon har så mycket uppgifter eftersom hon har skrivit så många böcker. Min haka föll. Jag hade hoppats att hon skulle kunna ge tips för att det INTE skulle krävas att man skriver en massa böcker eller skapar eget material. För det har vi lärare ju inte tid med. Jag var på dåligt humör efter denna diskussion resten av dagen, innan jag insåg att hon kanske menade att jag kunde ha använt alla hennes böcker för att hitta uppgifter. Jag trodde det var klart som korvspad att min knaggliga finska visar att jag inte undervisar på finska, men kanske jag hade fel ;)

En annan minnesvärd stund var när jag lyssnade på Riikka Korpinen som berättade om hur hon som lärare drabbades av burnout och vad hon lärde sig under den tiden. Hon beslöt sig till slut för att sadla om och sade upp sig efter 16 år som lärare. "If a teacher isn't happy, nobody is happy" - hon nämnde om forskning som mätt kortisolnivåer hos lärare och elever, och funnit korrelation. Ifall läraren är avslappnad och ostressad mår eleverna också bättre, och tvärtom. Jag var glad över att det på Educa också lyftes fram detta viktiga tema. Lärarjobbet är väldigt tungt och krävande i dagens läge. Själv upplever jag att en bidragande orsak till detta är att vi idag har en betydande andel elever som är stressade eller saknar psykiskt välmående av någon annan orsak.

Här kommer några övriga tips som kan vara till nytta:

  • Förskolebarn kan anmälas till Lilla Scoutveckan, då skickar Scouterna gratis material som barnen får fylla i. Samma kan göras för åk 1 och 2 på hösten. Anmälningstiden utgår 31.1.
  • Lektips på finska www.leikkipankki.fi (Mannerheimin lastensuojeluliitto) och på svenska lekar.folkhalsan.fi/ (Folkhälsan)
  • Röda korset har gratis skolmaterial på svenska. Vissa saker går att beställa gratis i deras webbutik
  • Varifrån kommer maten? Man kan boka avgiftsfria skolbesök via MTK eller SLC (Svenska lantbrukssällskapet). Det finns verksamhet på svenska, även om det inte verkar så när man besöker hemsidan.
  • För åk 8 och uppåt passar konfliktlösningsfärdigheter i form av Ahtisaaridagen.
  • Undervisar du i matematik? Kängurutävlingen har jättebra uppgifter man kan använda i alla årskurser!
  • Biblioteken har många nyttiga tjänster. En som var ny för mig var att man kan söka i gamla tidskrifter och tidningar med sökord. Till exempel när vi diskuterade användning av DDT i avsikten att eliminera vägglöss, hittade jag denna artikel som var riktigt intressant läsning. Man gör sökningen på digi.kansalliskirjasto.fi/

Digilandet

Vad är Digilandet? Hösten 2019 startade verksamheten i Digilandet - ett IKT-resurscenter riktat till personal och barn inom den svenska sm...