Lite julläsning från Kooperativt lärande

Ett fint inlägg om att jobba för att barn lär sig av varandra kan läsas här.

God Jul och Gott Nytt År!

4K kaffe 14.12

Årets sista 4K kaffe hölls i det nyöppnade Sjökulla. Vi inledde med en rundvandring i huset och beundrade olika lösningar som gjorts. Speciellt på skolans sida syntes tydligt att man tänkt på möjligheterna till mångsidiga utrymmen och lärmiljöer. Vi diskuterade också lärmiljöerna och möjligheterna på förskolans och daghemmets sida i hur man t.ex. med enkla sätt såsom förflyttning av hyllor kan arbeta för att dela in ett stort rum i mindre enheter och således också t.ex. sänka ljudnivån i gruppen. På första våningen hade man därtill tagit i bruk tamburs utrymmet till lek och rörelse med bland annat ribbstolar och ett lågt bord för dublolek.

Bakom länken här: https://pedagoginspiration.com/2017/03/11/262/ hittar ni lite inspirationsbilder på lärmiljöer från två daghem i Sverige.

Vi delade också erfarenheter av coachningen som alla teamansvariga gått under hösten, det upplevdes bland annat positivt att kunna träffas alla tillsammans och att också föreståndarna deltog i den sista coachningen. Det uppstod också en tanke om att det skulle vara nyttigt att kunna träffas med de som arbetar med samma åldersgrupper mellan de olika enheterna i kyrkslätt, dels för att kuna prata och få stöd men också för att få dela tankar och idéer. Vi har alla team och personer våra egna styrkor som andra kunde dra nytta av.

Vi avslutade med en längre diskussion kring IDID tavlorna och speciellt Päikky. Ett konkret och bra tips som kom var att man kan använda sig av Päikky också på datorn vilket underlättar om man snabbt vill skicka filer eller t.ex. veckobrevet till alla föräldrar i gruppen. För att få gruppens Päikky på datorn behöver först föreståndaren gå in via sin Päikky och länka gruppens Päikky. Detta kan bland annat Tine hjälpa med.

Om ni har önskemål vad ni önskar som tema på vårens 4K kaffen så hör gärna av er.

God Jul och Gott nytt år önskar Sanna och Maria

Pedagogisk dokumentation

Dokumentering  betyder ju i sig att på något sätt spara en händelse, det kan handla om barnets inlärning, en lek eller någon upplevelse. Dokumentering i sig fungerar ju som en viktig informationskanal till föräldrarna då vi berättar med ord, texter eller bilder om barnets vardag på daghemmet. Liisa Ahonen beskriver dock skillnaden mellan dokumentation och pedagogisk dokumentation genom att lyfta fram att dokumenteringen först blir pedagogisk då vi bearbetar den och utnyttjar den för att planera och utveckla den pedagogiska verksamheten. (ur boken Vasun käyttöopas - Liisa Ahonen)

"Den pedagogiska dokumentationen möjliggör att barnen och vårdnadshavarna kan delta i utvärderingen, planeringen och utvecklingen av verksamheten."
"Den pedagogiska dokumentationen ger information om barnens liv, utveckling, intressen, tankar, lärande och behov samt om barngruppens verksamhet, på ett konkret och mångsidigt sätt. Med hjälp av enskilda dokument, till exempel fotografier, teckningar eller personalens observationer, kan man tillsammans med barnen iaktta barnens utveckling och lärande." (Kyrkslätts plan för småbarnspedagogik)

Kyrkslätts nya plan för småbarnspedagogik lyfter fram pedagogisk dokumentation som en central arbetsmetod i vårt arbete. Den pedagogiska dokumentationen fungerar på ett sätt som ett lim mellan olika delar i planen. Barnen har möjlighet att vara med och utvärdera och utveckla verksamheten, verksamheten och utvärderingen synliggörs för föräldrarna och barnens egna tankar och upplevelser blir fokus för arbetet. Den pedagogiska dokumentationen blir alltså som ett arbetsredskap som hjälper oss att utforma arbetet enligt barnen och barnens intresse. 

Pedagogisk dokumentation kan genomföras på många olika sätt, enligt Kyrkslätts plan skall ändå barnens portfolio fungera som grunden för arbetet. Det betyder i sin tur att barnet "behöver synas" i sin portfolio. Portfolion måste reflektera sin ägare för att vi skall kunna använda den som bas till att utvärdera vad barnet tyckt om, vad som varit viktigt och barnets lärande.



Liisa Ahonen listar i boken Vasun käyttöopas fyra verktyg man kan använda sig av vid pedagogisk dokumentation:
1. Observering: Både via skrift men också via att t.ex. filma. Genom att filma olika situationer kan man med teamet tillsammans gå tillbaka och titta och utvärdera. På filmen hinner man reagera på saker man kanske inte reagerar på i vardagen. Filmandet underlättar också om man har en stor barngrupp eftersom det i stunden inte "binder" en vuxen till papper och penna utan ipaden eller kameran kan rulla på för sig själv.
2. Barnens intervjuer: Både "mera officiella" intervjuer där man t.ex. tar reda på barnens intressen eller förkunskaper som sedan formar arbetet frammåt men också stunder där barnet får berätta om en viktig bild eller återberätta något som har hänt. Detta kan t.ex. göras i arbetet med portfolion där barnet kan återberätta vad som händer på bilden hen valt till sin portfolio.
3. Blogg eller annan digital plattform: Kan användas för att t.ex. göra föräldrarna mera delaktiga i de olika processerna som är på gång på daghemmet och ger dem också en möjlighet att kommentera och ge tankar kring verksamheten. Den digitala plattformen kan också användas till att synliggöra olika projekt genom att lyfta fram delmomenten via bilder och inskannade teckningar.
4. Barnets portfolio

I boken Vasun Käyttöopas finns också konkreta frågor som man tillsammans kan fundera på inom egna "huset" eller teamet.



En väldigt bra bok i ämnet är "Tää on meidän maailma - pedagoginen dokumentointi varhaiskasvatuksessa" Boken är uppdelad i två delar, den första presenterar teori och historia kring pedagogisk dokumentation och den andra ger tips och idéer på hur pedagogisk dokumentation kan användas i barngruppen. Boken innehåller också exempel från verkliga barngrupper där man arbetat med pedagogisk dokumentation.

Ett lite längre filmklipp/föreläsning på finska men verkligen bra och matnyttigt utifrån nya planen för småbarnsfostran. Ämnet är "pedagoginen dokumentointi varhaiskasvatuksessa" men också portfoliometoden nämns och presenteras. Rekommenderar varmt att titta igenom.

Nedan följer konkreta tips som plockats upp både från böckerna nämnda ovan och från olika enheter:

Låt barnen dokumentera och begrunda dokumenten tillsammans - printa t.ex. ut bilderna i collage, titta på dem på ipaden/projektorskrämen/AppleTv:n. Skriv upp vad barnen tycker är intressant, vad fastnar de för, vad lyfter de fram på bilderna.

Skapa tillsammans med barnen en intervju sida till deras portfolio - vad är roligt, vad tycker du om, vad skulle du vilja lära dig, vad skulle du vilja vi gör mera av på dagis. 

Håll barnmöten där barnen får rösta/visa via bilder vad de tycker är roligt på dagis. 

Låt barnen dokumentera veckans händelser till instagram, blogg eller veckobrev. - Så får ni reda på vad barnen tyckt varit viktigt under veckan och vad som "fastnat" i deras minne. 

Videofilma olika situationer och utvärdera tillsammans med teamet - Hur kan vi arbeta vidare med att skapa möjligheter till långsiktig lek?, finns det saker i vår matsituation som gör barnen oroliga?, vad finner barnen intresse för på gården som vi kanske missar?

Hur arbetar ni med pedagogisk dokumentation, har du bra tips på vad som fungerat hos er? Kommentera här under och dela med er.

Programmering i åk 1-6

I den här bloggen har det även tidigare skrivits om programmering i åk 1-6. På Proffsdays i Åbo den 20.11 tipsade Linn Österås om olika appar, som man kan använda för att träna programmering med eleverna. En del av programmen var nya för oss, så här följer en lista med olika aktiviteter och användbara program, indelade enligt vilken färdighet man vill öva. (Ifall man tar över en klass i en högre årskurs som inte alls jobbat med programmering kan det trots allt vara en bra idé att börja från de lättare övningarna och programmen.)

Att öva sig att lägga olika kommandon "på rad":

Code Karts




A.L.E.X.




FixTheFactory

The Foos

Cargo-Bot




Blockprogrammering:

RunMarco




ScratchJr

Pyonkee

Tynker (I Tynker kan man även välja att se blocken "på Swift-språk")




Öva programmeringsspråk på iPad:

Swift Playgrounds

4K kaffe

Nu har vi hunnit hålla två stycken 4K-kaffen denna höst. Ett på Hommas och ett på Präsgårdsbackens daghem idag.

På Hommas gick diskussionen kring mediekunskaper och mediefostran som en del av den nya planen för småbarnspedagogik. Vi funderade också tillsammans på hur man kan synliggöra för föräldrar vad det egentligen vi gör då vi talar om mediefostran. På Prästgårdsbacken fick vi ett tips på en Youtubevideo som de visat föräldrarna som förklarar ganska bra.

Själv tänker jag absolut testa på facetime kurragömma med Appletv :)

Vidare diskuterade vi både på Hommas och Prästgårdsbacken kring portfoliometoden och hur det känns att arbeta med den. Vi hade givande och långa diskussioner och han också bekanta oss lite med tanken kring den digitala portfolion. Viktigt nu är ändå att få en bra grund i pedagogiken och teorin bakom portfoliometoden. Alla teamansvariga har under coachningen fått teoribakgrund till portfoliometoden och på daghemmen finns exempel och inspirationsmappar för uppbyggandet av portfolion. Vi diskuterade också nu vikten i att synliggöra barnens lärandeprocesser och barnens egen delaktighet i sin portfolio och i dokumentationen. 

Också multilitteracitet har diskuteras på båda kaffena. Om ämnet finns ett tidigare inlägg på bloggen med inspiration och tips på vad man kan använda och göra. I dagens diskussion lyftes det fram vikten av att ändå komma ihåg att böcker och läst text: 

Nedan följer lite tips som kommit fram under 4K kaffena:

Om det regnar ute - sätt in Ipaden i en minigrip påse, då kan barnen ändå fota med ipaden men den skyddas från regn. 

Lär barnen att ställa in alarm på Ipaden då ni vill ha tidsbegränsning på användningen. Detta görs via att gå in på appen klocka, välja egenskapen "timer" och ställa in önskad tid. Tryck sedan på starta och använd Ipaden normalt, när tiden gått ut alarmerar Ipaden. 

pappasappar.se och forskolepadda.wordpress.com/apptips/ - till er som funderar kring appar. Överlag finns det också väldigt intressanta och roliga ideér på forskolepadda.wordpress.com blandannat virtuell skattjakt och tips på kodningsspel

http://mediekunskap.fi- Bra material angående mediefostran, bland annat handboken "Barn och media - en guide för uppfostrare" hittas här. 

Nästa gång är det 4K kaffe i Sjökulla. Hoppas många är på kommande, observera att datumet ändrat till 14.12. Om ni på förhand funderar kring något skilt ni vill diskutera får ni gärna mejla sanna.lindroos@kirkkonummi.fi eller maria.keskinen@kirkkonummi.fi

Utnyttja nyfikenheten

Artikeln What's going on inside the brain of a curious child? är läsvärd och lyfter fram en viktig aspekt inom inlärning. Nyfikenhet och motivation går hand i hand.

Barn är av naturen nyfikna och lär sig genom att ställa frågor. I något skede brukar denna nyfikenhet mattas av eller ändra form. Väldigt få elever i grundskolans högre klasser har kvar den synliga nyfikenheten. De ställer inte längre frågor lika aktivt, men många har ändå kvar en del av sin nyfikenhet. Om vi lyckas locka fram den, kan vi utnyttja den för inlärning. Så hur kan vi locka fram den?

En nyckel till detta är att ställa öppna frågor. Öppnare frågor som eleverna får fundera på ur olika synvinklar är bättre än frågor som strävar efter ett enda rätt svar. Då eleverna funderar på frågorna tillsammans får flera elever komma fram med tankegång jämfört med om läraren leder diskussionen i klassen. Då alla par eller grupper lockas att presentera sina tankegångar t.ex. i en padlet eller tavlan i klassen får man en överblick över olika tankegångar och märker att det finns flera sätt att se på saken.

I artikeln finns några idéer till öppna frågor.

- Hur fungerar en solnedgång?
- Vad händer när en bil krockar?
- Varför liknar vissa människor till exempel sin moster eller farbror, mera än de liknar sin mamma eller pappa?
- Hur fungerar en regnbåge?

Andra exempel:

- Varför ser månen ut på olika sätt?
- Varför bli tomaten röd när den mognar?
- Varför tappar vissa träd sina löv på hösten?
- Hur hänger olika språk ihop?
- Varför flyger fåglarna i plog?
- Varför smakar ett omoget äpple surt?
- Varför får man hål i tänderna?
- Hur fungerar bilens motor?
- Hur växer svampar?

Öppna frågor fungerar för människor i alla åldrar. Ju större vana de får att jobba med öppna frågor redan som yngre, desto lättare är det för dem att fortsätta i samma tankegångar och jobba kreativt och locka fram nyfikenheten även när de är äldre.

Pedagogiska caféer under läsåret

Under läsåret 2017-2018 ordnas det många olika pedagogiska caféer i våra enheter. Datum och klockslag kan ni kolla i kalendern som finns här i bloggens högra kolumn. Caféerna är öppna för personalen inom småbarnsfostran, grundskolan och gymnasiet - välkommen med!


4k-Kaffe (Kollegor, Konsultation, Kaffe, Kyrkslätt) en gång per månad (kolla reklambilden här nedan). Sanna Lindroos och Maria Keskinen håller i trådarna för 4k-Kaffet.

WinCafé i Winellska skolans lärarrum på torsdagar kl. 15-15.30. Temana varierar: hittills har vi presenterat bloggar i undervisningen, egna undervisningsfilmer, grafikverktygen Canva och Piktochart samt OneNote. Heidi Pått och Minttu Myllynen arrangerar caféerna.

LP-Kiosk i gymnasiets lärarrum onsdagar kl. 14.10-> med olika aktuella teman. Irina Andersson och Tanja Ingelin ansvarar för dessa.

Multilitteracitet

Vid första anblick kan termen multilitteracitet kännas lite jobbig, undertecknad hade ofattbart svårt att ens lära sig uttala begreppet. Därtill leder den lätt känslorna till det som många kanske upplever utmanande och svårt, digitalisering och digital kompetens. Vilket ju är förståeligt, i planen för småbarnspedagogik är de ju faktiskt ihopsatta till samma "kompetens tårtbit". Men multilitteracitet omfattar mycket mer än bara läsande av digitalt innehåll, multilitteraciteten tar inte bort värdet av böcker, sagor eller papperstidningar, men det (försöker iallafall) lyfta fram ett bredare textbegrepp. Multilitteracitet handlar också om kritiskt tänkande, att kunna ta in information, analysera och granska den och producera olika meddelanden (verbala, skrivna, audiovisuella)

Projektet Moi har kommit fram med en hel del roligt material för alla ända från småbarnspedagogiken upp till skolan. Ännu är en hel del på finska men en del av materialet finns också nu tillgängligt på svenska. Nedan följer några tips:

http://www.monilukutaito.com/se/blog/39/ramsor-och-vetenskap : 7st ramsor med tillhörande uppgifter där man granskar och forskar kring textens innehåll och innebörd.

http://www.monilukutaito.com/se/blog/35/haltijan-kuiskaus : Ett mer omfattande material i Finland 100 år tema där man utifrån finländsk natur och gammal folktro forskar och granskar texter och sin omgivning.

På sidan hittar ni också information och vad multilitteracitet är, korta presentationer om hur multilitteracitet lyfts fram i de olika planerna (små.ped., fsk och skola)

http://www.monilukutaito.com/se/
http://www.e-skolan.fi/blogg/article-80013-36033-multilitteracitet-och-sprakinriktad-undervisning (Artikeln handlar om multilitteracitet i skolan men presenterar väldigt bra vad multilitteracitet handlar om och i.o.m. att vi arbetar med livslångt lärande passar den bra in för också personal i daghem och förskola)

Padlet

I Winellska skolan önskades instruktioner och idéer om hur man kan använda Padlet i sin undervisning. En Padlet är en elektronisk anslagstavla dit man kan sätta texter, bilder eller andra filer, så att de antingen syns för alla eller är bakom inloggning. För att använda Padlet ska man först skapa ett konto på padlet.com.

Du kan registrera dig via ett Google-konto, ett Facebook-konto eller genom att ange en e-postadress. På ett ställe ska du välja "Avbryt" om du inte vill betala utan använda gratisversionen.

Då du har registrerat dig kan du börja skapa din egen padlet. Det går på bara ett par minuter. Välj "New".

Sedan får du välja hurudan typ av padlet du vill ha. Du kan t.ex. ta "Wall".

Den ger åt dig ett (ofta lite underligt) förslag på titel, beskrivning och bakgrund, som du kan ändra på genast eller senare.

Sedan är det bara att börja sätta upp bilder eller texter, eller lämna den tom så att eleverna kan sätta upp innehållet. Tryck på den röda bollen längst ner i högra hörnet, eller på Padleten.

Om du vill dela en tom Padlet med eleverna trycker du på "Dela" högt uppe och därefter "Dela/Exportera/Inbädda".

Därefter kan du välja om du använder QR-koden men ofta är det lättare för eleverna att få en kortlänk. För att skapa kortlänken behöver du först långa länken.

Den länken kan du sedan förkorta till exempel med bitly.com eller urly.fi. Bitly kräver registrering men funkar väldigt bra, urly kräver ingen registrering men adresserna blir ibland lite besvärliga.

Användningsområdena för padlets är väldigt många. Här finns ett exempel på en padlet där elever från åk 6 och 9 i par skulle fota en plats i skolan, och de övriga i klasserna gissar varifrån fotot är taget.

Skräpfenomen i omgivningslära

I LP-stödenkätssvaren som vi fått önskades idéer till konkreta, ämnesövergripande projekt, så här kommer ett. På en gympatimme råkade vi hitta gammalt skräp i skogen och av det fyndet utvecklades ett helt "Skräpmysterium" som vi nu jobbat med. I läroplanen för omgivningslära i åk 1-2 står det så här:

 

Här finns info om hur vi jobbat med vårt mysterium: 

Skräpmysteriet

Vad allt kan man "baka in" i ett dylikt projekt? Åtminstone detta, men den som är påhittig kan säkert komma på ännu mer:

- OMG (sophantering, återvinning)

- matte (t.ex. ta reda på hur lång tid nedbrytningen av olika material tar, jämförelser)

- modda (skriva e-post eller skriva fiktiva berättelser om vem som skräpat ner i skogen)

- gympa (olika lekar och rörelser medan man letar efter "skatter" i omgivningen)

Skräpet i vår omgivning tar antagligen/tyvärr inte slut i första hand, så ett dylikt projekt går säkert att genomföra med vissa modifikationer i olika årskurser även om man inte hittar en likadan gammal "skatt" som vi råkade hitta.

 

 

Workshopar i Winellska

LP-stödlärarna har påbörjat planeringen av verksamheten inför nästa läsår. Som ett led i det arbetet har lärarna i förskolorna, grundskolorna och gymnasiet fått en länk till en enkät gällande önskemål om LP-stödlärarverksamheten under läsåret 2017-2018.

Något som blev en riktig succé under det nuvarande läsåret var "Workshopar i Winellska", som ordnades den 31.1. i samarbete med KOHUR. Man kunde bl.a. ta del av följande workshopar: 

Lego Mindstorms

Seesaw

Synliggöra inlärningens mål

Filmredigering, green screen (iPad eller dator)

Utomhuspedagogik

Fysik och kemi i omgivningslära

Plickers och Kahoot

3D-printning

Teamsamarbete

Efter varje workshop ombads deltagarna besvara en kort enkät och svaren var uppmuntrande - det visade sig att hela 98% av respondenterna önskar att det ordnas workshopar igen, en eller två gånger per läsår! Således kommer "Workshopar i Winellska" att erbjudas även 2017-2018. Tack ännu till alla lärare som tog sig an uppgiften att dra en workshop!

 

   

 

BETT dag 4 och höjdpunkter

När jag tänker tillbaka på BETT finns det några höjdpunkter som jag speciellt minns. En av dem var ett föredrag av Sarah Leonard. Hon hade lyssnat på Sugata Mitras tal på BETT ifjol, precis som jag gjorde. Både hon och jag blev imponerade och inspirerade men hon var modigare än jag. Hon ändrade sin undervisning så att hon för sin klass (hon är klasslärare) har ett SOLE-ämne per vecka. SOLE är förkortning för Self-Organised Learning Environments och går ut på att eleverna jobbar i grupper på 4-5, de har en dator per grupp. Alla grupper jobbar med samma forskningsfråga, med hjälp av internet. Exempel på frågor:

 - varför har olika människor olika form på näsan
 - hur flyttas vatten omkring på jorden
 - varför är vissa områden öken men vissa är regnskog
 - varför flyger fåglarna i plog
 - hur vet myrorna på vilket sätt de ska bygga sin stack
 - vad är viktigare, att kunna läsa eller att förstå ord

Frågorna är alltså öppna, det finns inte ett enda enkelt bra svar, utan det finns många olika sätt att se på saken. Hon sa att hon har SOLE i alla ämnen, men inte samtidigt. Här är några citat från hennes föredrag.

"stand back and watch your class because they will amaze you"

"they do no longer say “can you tell me” they say “can we find out” "

"preparing for future - you are not always going to be there"

Särskilt det mittersta gillar jag. (Jag håller på att få fnatt på väldigt många elever som frågar mig var de hittar utrustning i kemilaboratoriet, trots en massa skyltar och instruktioner. Men det är inte så konstigt, för de är inte vana vid att själva ta reda på något, de är vana vid att läraren levererar allt de behöver veta...)

Efter föredraget frågade jag om det alltid är läraren som presenterar frågan, men hon sa att hon ibland också låter eleverna formulera en fråga utgående från ett problem. Jag fick en idé. Tänk om man skulle skriva läroplanen i väldigt lättläst form, och låta eleverna få ett stycke som de själva får planera och bestämma, hur de vill ta till sig stoffet.

En annan höjdpunkt, både Jonas och min favorit från hela resan, var att gå till Science Museum och se filmen A Beautiful Planet, IMAX, i 3D. Helt otroligt fina filmer och foton tagna på ISS (internationella rymdstationen) och 3D-upplevelsen gjorde att det kände som om man var på stationen, och vi satt med lyckliga leenden igneom hela filmen. Missa inte den om ni åker till London, den har inget med BETT att göra utan den är öppen för alla. Här är trailer.

Sista dagen på BETT var kort och man orkade inte riktigt längre. Tre dagar är nog tillräckligt. Men här finns ändå ett par snygga grejor, bland annat trummor utan trummor.



Det fanns många företag som hyrde ut klassuppsättningar med VR-glasögon, till dyra priser.

Sysslar man med microbit, finns det tips här.

Resten har inget med BETT att göra. Men vi lärde oss även att det fortfarande finns mjölkbilar i England som hämtar mjölk hem och tar med tomma flaskor.

Och så såg vi en fotismatch, Chrystal Palace mot Manchester City. Med trippelbyxor och dubbla halsdukar frös man inte.

På vägen hem hade vi tur och fick åka en Airbus 350. Dessutom råkade vi sitta bakom motorn. Kemiläraren var glad att man såg dimman som bildades och fysikläraren hamnade svara på kniviga frågor.



Tusen tack till Svenska Tekniska Vetenskapsakademien som finansierade vår resa!

BETT dag 3

Dag 3 fortsatte med mässa och föreläsningar. En helt bra föreläsning hölls av Eric Sheninger. Han visade ett filmklipp som poängterar att teknologin inte är det viktiga, utan att använda den rätt.

En fysikshow vi sett fram emot blev en besvikelse (så som väldigt många andra föreläsningar också, tyvärr), men vissa helt trevliga experiment fick vi se.

En av de roligare sakerna var ett fordon gjord av en lövblåsare och en duschgardin.

Vi tog en paus från mässan och besökte Science Museum. Det var ett lyckat besök.

Riktigt flygplan i genomskärning.

Vi åkte tillbaka för att lyssna på Sir Ken Robinson, men salen var fullsatt... harm, för den hade jag sett fram emot. Oh well, motgångar hade vi flera. Som tur kan man ta igen detta genom att se på en video på youtube i stället.

Vi försökte lyssna även utanför, men det gick inte, för mycket oljud omkring.

Mera VR-glasögon. Denna gång gjorde vi en rymdpromenad.

Här är Jonas ute i rymden. Jag gillar hans min.



Ännu gällande VR. Det finns mycket möjligheter med dem. Man kan t.ex. logga in i ett virtullt rum tillsammans med andra, som man känner eller inte känner, och umgås utan att man behöver lämna sitt hem. Här finns info om det.

Det finns inte bara VR, finns också AR.

En lite mer jordnära aktivitet är att åka dubbeldäckarbuss.

Och ta bussen åt fel håll, så man får vänta mitt i ingenstans, sent på kvällen, på en annan buss åt rätt håll..

BETT dag 2

Dag 2 började vi med att beundra VEX byggen. VEX är lite liknande som LEGO Mindstorms, men med ännu fler möjligheter. Winellska har VEX utrustning, bara att börja bygga!



Här finns lite tips för föräldrar. Låt barnen bygga en legostad med ljus i fönstren, hissar som åker upp och ner, och fordon som rör sig.

Det mesta på BETT handlar om naturvetenskaper, teknologi och matematik. Jag gillade Pascos nya trådlösa sensorer, som inte ens är särskilt dyra. Man kan lätt ta med ut och göra mätningar, till exempel temperatur, och få mätdatan trådlöst till t.ex. en iPad som man har med sig.

Anna från Bobäck var mycket imponerad av denna QR-kod, byggd av LEGO. Visst är den fin! Och fullt fungerande dessutom.

För att få en bild av hur stor mässan är tog vi oss upp en våning och försökte få en överblick. Här syns bara kanske en fjärdedel.

Koldioxid- och syresensorer.

Robot som läser av de märken man placerat ut på bordet.

Lunchen är alltid ett kapitel för sig. Det är så mycket folk att man har svårt att få plats. En cool grej var att de hade ett skåp där de odlade sina egna örter. Närodlat i alla fall..

Jag har oftare ätit lunch sittande på golvet på BETT, än jag har suttit på en stol.

Nu till mässans Stora Grej, VR-glasögonen. Vi testade ett antal VR-glasögon och visst är det coolt och har många möjligheter. Det finns olika slags VR-glasögon, vissa billiga är bara ett skal som man kan sätta fast sin telefon i, men de dyra har helt egna skärmar och egna program. Här testar Jonas sådana. Han går omkring på månen. Vi såg en inspirerande presentation som handlar om VR-glasögon. Exempelvis kan man göra tidsresor: med VR-glasögon känns det som om man är delaktig i en historisk händelse.

Eller gå på gatorna i ett bombat Aleppo. Det känns helt på riktigt som om man går på gatorna där, man kan gå omkring precis vart man vill och man kan höra sina egna fotsteg, träffa andra människor som är där och höra dem berätta.

Jonas favorit var att åka till rymden.

Man kan gå in i ett hjärta och lära sig hur det fungerar.

Man glömmer 90% av vad man läser, 50% av vad vi ser och hör, men bara 10% av vad vi gör - 2 veckor efter upplevelsen.

Man måste medge att VR-glasögonen får det mycket mera verkligt, och man förstår människor och människors öden bättre.