Ped-café om formativ bedömning

Den 19.10 hade vi ett pedagogiskt café om formativ bedömning. Här kommer länken till presentationen för den som vill veta vad som behandlades. I presentationen finns en hel del praktiska tips på hur jobba med formativ bedömning i vardagen.

Klicka här: Presentation

 

Plickers - verktyg för formativ bedöming (och annat!)

Plickers är ett liknande verktyg som kahoot, med skillnaden att alla som svarar på frågor inte behöver ha en egen telefon eller annan apparat med nätuppkoppling.

Med Plickers kan man fråga flervalsfrågor med max. fyra svarsalternativ. Eleverna svarar på frågan genom att visa ett kodkort åt lärarens telefon eller ipad som har Plickers-appen (gratis). Läraren scannar in svaren med hjälp av kameran, och får svaren i realtid. Man måste ha två apparater: en dator eller ipad kopplad till projektor så att eleverna kan se frågan (och vad alla har svarat, om man önskar), samt en telefon eller ipad som man använder för att scanna svaren.

Man måste förbereda genom att printa ut kodkorten från Plickers.com, ett kodkort per elev. Kodkorten ser ut så här.

Kodkorten är olika trots att alla liknar varandra. De är numrerade. Man behöver ett kodkort per elev, vilket gör att man behöver printa t.ex. bara 12 papper om man har 24 elever eftersom det finns två kodkort per sida.

Ifall man har en klass länge, t.ex. om man är klasslärare, kan man ge ett utprintat papper per elev att t.ex. limma in på insidan av bakpärmen i läroboken eller häftet. Har man många klasser kan man printa ut kodkort, laminera dem och ha i klassen.

Om man vill kan man i Plickers skapa en klass. Då ger man alla elever ett nummer, och därefter ska de alltid ha det rätta kodkortet. Men om man bara testar det kan man bra använda t.ex. Demo Class och då står det "Guest" i stället för elevens namn.

När vi testade Plickers på fortbildningen om formativ bedömning, svarade deltagarna så här:

Här finns en video (på engelska) om hur man kommer igåg med Plickers.

Själv har jag använt det för utvärderingar. De som sitter närmast kan se vilken bokstav någon annan har överst, men sitter man längre bort har man ingen chans att se vad andra svarar.

Samarbetsfärdigheter, del 1

Förra veckan ordnades ett pedagogiskt café med temat Samarbetsfärdigheter. Ett tjugotal lärare samlades för att diskutera och prova på nya samarbetsövningar. Vi utgick från idéer och strukturer som vi hittat i den utmärkta bloggen Kooperativt lärande.

Helt först skulle cafédeltagarna dela in sig i fyra personers grupper, välja en färg åt sin grupp och ge en siffra 1-4 åt alla i den egna gruppen.

För att få tankarna in på "rätta" banor började vi med att se på en filmsnutt, som vi hittat i Kooperativt-bloggen. 

 

Efter filmen diskuterade vi kort olika samarbetsmetoder som vi hittills testat på i undervisningen.

Bl.a. dessa nämndes: 

- miniatyr-whiteboards är väldigt bra redskap för korta par- och gruppdiskussioner. Paret/gruppen har en whiteboard-tusch med vilken de ska skriva sitt/sina svar på den lilla tavlan efter att de diskuterat ihop sig. 

- pusselmetoden, dvs. att man i expertgrupper lär sig mera om ett visst innehåll eller ett tema och sedan blandar grupperna så att experterna får återge det de lärt sig i nya grupper.      

- indelning i grupper enligt elevernas styrkor. En av våra elevhandledare hade testat på att först ta reda på vilka styrkor eleverna har och vilka roller de gärna har i ett grupparbete (t.ex. sekreterare, presentatör, intervjuare osv.). Sedan gjordes grupperna utgående från styrkorna så att varje grupp bestod av elever med olika styrkor. Både eleverna och läraren tyckte att arbetet hade fungerat väldigt bra.

Sedan var det dags för några olika övningar (klicka på övningens namn för att läsa mer):

- Huvuden ihop 

- APE: alla, par, enskilt

- EPA: enskilt, par, alla

- Par på tid

- Brainstorm

- Karusellen

I "Karusellen" går grupperna runt i klassen och försöker komma på så många
svar de bara kan till olika uppgifter som finns vid olika stationer.

Brainstorming på gång.

Efter en dryg timme hade alla fått någon ny idé att testa på i sin undervisning. Tack till alla som deltog i caféet och bidrog med glatt humör, stämningen var riktigt trevlig! Caféet Samarbetsfärdigheter del 2 ordnas efter årsskiftet, mera info följer senare.

Målstege som ett verktyg för bedömning

I matematik, fysik och kemi på åk 7-9 i Winellska skolan utvecklade vi ifjol ett bedömningsverktyg som vi kallar målstege. I den finns tre nivåer: basnivå (motsvarar vitsord 5 och 6), god nivå (motsvarar vitsord 7 och 8) och berömlig nivå (motsvarar vitsord 9 och 10). När kursen börjar får eleven en målstege och är således medveten om vilka kunskapskrav det finns för de olika nivåerna. Eleven klättrar uppåt längs med stegen när hen får större kunskap.

Målstegarna ser lite olika ut i de olika ämnena, och även inom samma ämne, beroende på hur mycket eleverna själva skall ansvara över sin inlärning.

Målstegarna utvecklas efter hand. Nedan finns tre exempel på målstegar, en målstege omfattar ca 15-25 lektioner, inklusive bedömning. Bedömningen kan ske i form av nivåtest, prov, bedömningssamtal eller en kombination av dessa.

Exempel på en målstege i matematik åk 8.

Exempel på en målstege i kemi åk 9.

Exempel på målstege i fysik åk 7.