Under mässan får man se aktörer som ställer ut och berättar om sina produkter eller tjänster. Dessutom finns det många föreläsningar man kan lyssna på.
Här kommer några höjdpunkter från våra upplevelser, inte i wow-ordning utan i ganska slumpmässig ordning.
Vad klarar vår hjärna av?
Jonas lyssnade på Elias Granath som lyfter fram bekymmer med den ökande digitaliseringen. Jonas fick följande insikter:- då vi läser på nätet idag skumläser vi mycket. I medeltal använder vi 10 sekunder per sida. Denna snabbhet hindrar oss från att få en djupare bild.
- ungdomar och vuxna tror att de kan multitaska, men det stämmer ej. Vi kan fokusera på bara en sak i taget, och då vi ofta byter fokus hindras en djupare inlärning. T.ex. notifikationer från telefoner, eller händelser i spel som är på i bakgrunden bryter vårt fokus. Även om telefonen är på ljudlöst inne i väskan, påverkas vi ändå av dess närvaro. Var 12:e minut vill vi se på telefonen.
- Varje dag läser vi i genomsnitt 110 000 ord. Detta motsvarar en 300 sidors bok. Men vi minns ju inte allt vi har läst eftersom en betydande del av detta är skumläsning.
- En studie där man tvingades ge ifrån sig sin telefon, visade att det redan efter 10 minuter kändes olustigt och jobbigt att inte ha sin telefon.
Singaporemetoden i matematik
Jonas gick på Cecilia Christiansens presentation om Singaporemetoden, som vi tidigare stiftat bekantskap med. Den är JÄTTEBRA! Här är länk till en presentation som hållits på en WinWorkshop.Kooperativt, digitalt lärande
Jesper Grönlund har jobbat med 1:1 datorer med sina elever ända sedan 2006, och då jag hörde detta tänkte jag YES! Nu kommer det en massa tips jag aldrig hört förr! Tji fick jag. Han berättade om och betygsatte fyra bekanta verktyg. Han gav betyg enligt hur mycket till nytta de är när man satsar på kooperativt lärande.
Här kommer hans betyg:
- Google Classroom: 4 poäng av 5. Det finns fantastiska möjligheter. Det enda kruxet är att det till stor del är uppbyggt på förhållandet lärare - elev, och inte lika mycket elev - elev -växelverkan. Men möjligheterna finns där.
- Kahoot: 1 poäng av 5. För att få genuint samarbete måste man bygga upp spelet utgående från samarbetet, t.ex så, att de gruppvis får fördjupa sig i delar av det som kahooten handlar om, och så sätts grupperna ihop till "expertgrupper" med en "expert" från varje grupp. Då har den eleven djupare kunskap än de övriga och kan vara "experter" på vissa frågor. Om man inte gör så, är det lätt hänt att de som hamnar långt ner i resultatlistan ger upp och slutar lära sig.
- Quizlet Live: 4 poäng av 5. Man tjänar på samarbete, det går snabbare att få poäng genom att lösa uppgifterna ordentligt i stället för att gissa sig igenom.
- Mentimeter: 3 poäng av 5. Detta används som ett verktyg då man inleder ett tema. På så sätt får man fram allas åsikter. Ifall man allmänt frågar om åsikter, finns det ett fåtal elever som gärna delar med sig av sina åsikter, vilket i det långa loppet leder till att de som inte brukar säga sina åsikter blir ännu mer tystlåtna.
Han poängterade också att vi inte bara kan lyfta in dessa verktyg och automatiskt ha samarbetsinlärning. Det måste övas och diskuteras. Dessa verktyg hjälper dock till, rätt använda, och särskilt om man kombinerar de olika verktygen.
En annan bra poäng han hade, var att man som lärare ska fråga sig: "Vill du gå på dina egna lektioner?" Om man upplever att ens lektion inte är lockande för en själv, så måste man tänka om. Samma gäller skolledare. "Vill du gå på dina egna lärarmöten?"
Gällande möten (t.ex. lektioner) lyfte han fram detta.
Om man har bra relation och form, är det inte avgörande att ha ett perfekt innehåll. Det blir ändå bra. Men om man saknar relation och form, kan detta inte kompenseras med ett bra innehåll. Satsa alltså på relationen till dem du möter, och håll formen så att alla känner sig trygga och inkluderade.
Internetstiftelsen
Detta vet "alla" svenska lärare vad det är, men i alla fall jag hade inte hört talas om det förut. Men de har bra material! Färdiga övningar hittas påhttps://digitalalektioner.iis.se/
Det finns t.ex. bra lektionsupplägg med programmering.
Att hålla inspirerande presentationer
Micke Hermansson är personen bakom "Grej of the day" och han har jobbat med att hitta strategier för att hålla inspirerande presentationer. Han varnar för slides av typen 0-7-50:
Eller han sa det ännu tydligare: Vi ska sluta med dessa nu. Nu Genast. Slides med 0 bilder, 7 punkter och 50 ord är inte lockande för inlärning. Om man dessutom pratar samtidigt som man visar sliden, är det en katastrof. I stället ska man ha slides med ett budskap per sida, och inte ens text är alltid nödvändigt, det räcker med en bild. Man kommer ihåg bilder bättre än text.
Man ska variera i cykler på 18 minuter, eftersom det är max-tiden för hur länge hjärnan kan vara fokuserad.
Man ska skapa njutningsupplevelser som gör att det frigörs dopamin i hjärnan hos publiken. Humor, leenden, skämt, personliga anekdoter etc. hjälper att hålla fokus.
Framtidens yrken
Angelica Hedins exempel på framtida yrken som vi förbereder dagens skolelever på:
Så vilka förmågor behöver vi hjälpa eleverna att utveckla hos sig själva, så att de är färdiga för dessa och andra framtida yrken? Problemlösning är i topp!
Kompetenserna som behövs är också bekanta.
Hon lyfte också fram James Nottinghams "Learning Pit" och poängterade att det eleverna behöver kunna i framtiden är att reflektera över hur de tagit sig upp ur gropen.
Grit (= sisu) och värdeskapande undervisning
Maria Wiman berättade om sin klass som då de gick på åk 4 var riktiga värstingar som var elaka mot varandra och mot lärarna, de hade dålig motivation för skolarbetet och det fanns inte särskilt mycket att glädjas över. Hon berättade som exempel att de inte ville ha hem sina skolarbeten "Vad gör jag med det? Det är ju färdigt!" var deras kommentarer. Detta ändrades plötsligt i och med att en av deras favorit-tv-serier meddelade att de slutar. Det var fråga om Geografens Testamente. De beslöt sig för att kämpa för att få den att fortsätta, de kontaktade beslutsfattare, skrev insändare, och till slut fick de komma både till TV och blev intervjuade av annan media som ville lyssna. De mobiliserade massor av skolor i hela Sverige och till slut fick de sin önskan igenom. I samma veva lärde de sig massor om entreprenörskap och hur man kan påverka i samhället. Det blev en riktig framgångssaga! Med ganska små medel ändrades undervisningen så att djuplärandet främjades.
Man behöver inte kämpa för TV-serier för att träna detta. Det finns många sätt att känna att det man som elev gör har någon skillnad för andra. Exempel:
Efter besöket till serviceboendet skulle eleverna skriva en novell om något i den seniors liv som de intervjuade. Det kunde t.ex. handla om att 86-åriga Hasse berättade för 14-åriga Kenneth om hur han i sin ungdom fick flickor intresserade av honom. Detta skrev sedan Kenneth novell om.
Detta exempel gillar jag extra mycket:
Det är fråga om förskolebarn som har ritat sagofigurer för äldre elever. Dessa äldre elever går sedan till klassen och skriver en saga med förskolebarnets sagofigur i huvudrollen. Därefter går de tillbaka till förskolan och läser upp sagan och tillsammans med barnet diskuterar den, kanske också utvecklar den tillsammans med förskolebarnet. Citatet på bilden säger mycket: "Nu när man vet att det är en unge som sitter och väntar på sin saga så måste man liksom göra det bra".
Det fina som händer när klassen gör dylika projekt är detta:
IT-supportelever
Digieleverna i vår skola är inte ensamma, de har kompisar även i Sverige. Där har de delvis samma uppgifter som våra digielever (stöda andra elever samt lärare i tekniska frågor) men jag fick andra goda idéer när jag lyssnade på digielever och deras handledare. De har haft "Netikett"-lektioner för lägre klasser. Det har betytt att de har gått till klasser och diskuterat olika frågor, t.ex.
- Är du någon annan än dig själv på nätet?
- Har du någon gång blivit lurad på nätet?
- Varför använder du sociala medier?
- Vad tror du skapar näthat?
- Vad finns det för risker med nätet/sociala medier
Känslosmart ledarskap
Maria-Pia Gottbergs föreläsning var den jag gillade mest. Hon satte ord på mycket som nog är självklart och som vi talat om tidigare, men det är fint att höra att forskningen stöder det vi redan märkt. Hennes föreläsning handlade om känslor. Hur de uppstår, hur man hanterar personer som är i ett känslosvall, hur olika våra hjärnor "känner".Först fick vi fundera på vad en känsla är. Hennes tanke är följande.
Därefter lät hon oss fundera på bilderna nedan. En i taget visades, och vi fick en fråga till varje bild, t.ex. vad tänker personen, vad vill hen berätta för dig, vad har hen nyss upplevt, vart är hen på väg eller hur mår personen.
Sedan sa hon att detta är sådant vi alla lärare gör, varje lektion. Vår hjärna bearbetar information från många fler människor än dessa, och det är en belastning för våra hjärnor att hela tiden vara så involverad och reagera på många intryck vi får. Inte konstigt att man är trött efter en arbetsdag.
Så berättade hon om fem olika tillstånd som påverkar hjärnan och skapar känslor. Dessa fem tillstånd är olika starka hos olika personer. Gemensamt är att de alla innebär belastning för hjärnan.
STATUS - Ifrågasätter man någons kommentarer? Finns det risk att någon himlar med ögonen eller suckar när någon säger sin åsikt? En rädsla för detta är ansträngande.
SÄKERHET - Har man vikarie, eller något annat avvikande program, kan det vara en extra stor belastning för någon elev. Det finns elever vars hjärnor är extremt känsliga för förändringar och de märker om något är annorlunda än förr. Denna uppmärksamhet är givetvis belastande för hjärnan.
AUTONOMI - Upplevelsen av att på förhand veta vad som kommer att hända under en dag, under en lektion, under en måltid, under en fotbollsträning - detta har säkert många med småbarn märkt. Har man i förväg förklarat för ett barn vad som kommer att hända kommer det att gå så mycket smidigare eftersom hjärnan har kunnat bearbeta detta redan och det blir inte för mycket på en gång. Bara det att man vet att man har kontroll, att man vet vad allt man har att göra, lugnar.
SAMHÖRIGHET - Att känna sig trygg i det sällskap man har, t.ex. bland sina kollegor eller i en klass, är mer viktigt för vissa än för andra. Är det OK att jag går fram till någon på parallellklass och sitter och äter lunch med hen? Kan man gå och prata med ett gäng som står och diskuterar sinsemellan?
RÄTTVISA - Här kände jag igen mig. Jag går genast igång om jag märker någon orättvisa, och det är ju jobbigare än att bara strunta i det.
Vill man läsa mer om SCARF-modellen som denna kallas, finns här en kort introduktion.
Kodcentrum, Lisa Söderlund
Lisa Söderlund från Kodcentrum berättade om materialet som hittas på kodboken.se. Där finns fina övningar som kan användas som introduktion till programmering
Eleverna kan få aha-upplevelser när de inser vad allt som styrs av programmering: "JAG kan vara med och påverka det som finns omkring mig. Jag kan skapa det jag vill ha, t.ex. en spelfigur som liknar mig." Detta visar att alla kan bli hjältar, även t.ex. någon som sitter i rullstol.
Exempel: programmering får folk att röra på sig, t.ex. på rolighetsteorin.se finns filmen Pianotrappan.
Ju fler positiva förebilder det finns, desto bättre, man kan t.ex. tipsa elever om att följa MissGGamer på Youtube.
Några andra lösryckta grejer
En typ från Creaza stannade Jonas och mig och sa att Winellska skolan är bekant för honom. Han har varit i kontakt med Luppe och vi lär ha rätt att använda deras tjänster, men att vi inte använder dem. Det verkade helt intressant. Man kan skapa filmer, presentationer, tecknade serier, tankekartor etc. Det verkade gå snabbt att använda.
På https://luftdata.se/ kan man läsa hur man bygger en enkel mätare som mäter luftens kvalitet. Det mätresultatet samlas så man kan se alla andras mätresultat också.
Här är bild på det obligatoriska testa-om-de-nu-äntligen-börjar-få-några-riktigt-bra-VR-verktyg. (svaret är att vi fortfarande väntar)
Matteappen är intressant för dem som har klassuppsättningar ipads eller Chromebookar med touchscreen. https://matteappen.se/ Och undervisar i matematik :)
Vi deltog i ett Escape Room, jättetrevligt! Vi kom ut på ca 8 minuter.
Ja och så måste vi ju skryta med att Jonas ledde efter första Kahootfrågan, där det var ca 150 deltagare i frågor gällande Sveriges skolsystem. Imponerande, Jonas!
Efter tre dagar på mässan hade vi fått mycket att tänka på. Tack till Svenska Tekniska Vetenskapsakademin för stipendiet som möjliggjorde resan!
