En väg kan bli en plan

Mål inför en ny period 

Hur kan man jobba med målsättningar? Hur kan man variera arbetssättet? Hur få de studerande att ställa upp mål och fundera på hur de ska nå dem? 

I gymnasiet funderar vi inför varje period (totalt 5 ggr per år) på mål. Vi grupphandledare jobbar med vår basgrupp (klass) på olika sätt med mål och utvärdering i samband med vår veckosamling i början och slutet av den sju-åtta veckor långa perioden. Utmaningen blir att fundera på vad vi ska fokusera på och vilka frågor vi ska ställa. Vi försöker hitta på olika sätt att göra det på. Hittills har det varit genom olika frågor och dokument på datorn och på vår lärplattform på Edison. Denna gång bytte vi datorn mot kritor och papper. Instruktionerna var:  

1. Rita en väg som representerar period 2. 

2. Tänk dig att du står i början av vägen och ser målet (vägens slut). Du ska gå från ena ändan av "pappret" till den andra under kommande veckor. Rita/skriv in följande saker (använd din fantasi; rita skyltar, trafikmärken, träd, hus, moln...):  

* några viktiga datum (inlämningsarbeten, deadline...)  

* minst fem mål du har för perioden (gällande studievanor, färdigheter, prestationer...)  

* ett par hot (vad kan hindra dig från att nå dina mål?) - kanske som ett moln??  

* Vad kan hjälpa dig att nå dina mål?  

* dina styrkor  

  

Trots att tiden var kort, blev vägarna fina. Två studerande valde att rita ett berg som representerade klättringen de skulle göra i period 2. En studerande ritade en spelplan och menade att perioden var som en match. Jag bad de studerande fotografera sin bild. Jag sparade bilden och tog fram den under vårt utvecklingssamtal, som hölls mitt i perioden. Mot slutet av perioden fick de igen se på sin väg och reflektera: 

1. Blev vägen som du tänkte dig? Vad blev annorlunda?  

2. Vilka hinder fanns på vägen?  

3. Vad hjälpte dig på vägen?  

4. Vilka saker återstår innan du är framme?  

5. Vad krävs av dig de sista dagarna?  

6. Vilka mål har du redan nått eller är på god väg att nå?  

7. Hur tänker du göra för att lyckas med de övriga målen du ställt upp?  

De jobbade målmedvetet, åtminstone tyst:-) både då de ritade och utvärderade. De studerande tyckte det gav omväxling att inte alltid jobba med dator och skrivande. Skönt att höra för en lärare som också gillar att använda annat än dator...

Att skriva ett prov eller förhör i små grupper

Förhöret i modersmålskursen innehöll en A- och en B-del. A-delen besvarades i grupper om c fyra studerande. Grupperna skulle lämna in ett gemensamt svar på frågan/frågorna. I min ena kurs var det ett essäsvar, i den andra språkfrågor/fel att rätta. B-delen besvarade de individuellt. Där ingick också en fråga om A-delen: Utvärdera ert arbete med del A. Hur bra kunde du? Hur bra kunde de andra? Återge lite hur alla kunde och arbetade (med namn, konfidentiellt). 

 

Ungefär 20-30 minuter gick åt för A-delen. Med klassen som skulle skriva ett essä-svar använde jag två klassrum (två olika frågor per klass) och gick mellan klasserna. De hade lämnat datorer och mobiler i ett annat rum. Med klassen som skulle korrigera språkfel m.m. hade alla grupper olika uppgifter (eller uppgifterna i annan ordning) och kunde därför ha varit i samma utrymme. Nu råkade specialläraren vara med och vi använde två klassrum.  

Mina reflektioner:  

* Hurdana ska grupperna vara? Ska de vara homogena eller heterogena? Nu alfabetisk ordning.  

* Studerande var nöjda över att ha ett gruppförhör  

* Intressant var då en studerande kom på rasten efteråt och beklagade sig över att hon gjort nästan hela jobbet. När jag senare läste allas svar, tyckte de andra i den gruppen inte så, det kom t.ex. en kommentar att ovannämnda studiekamrat inte brytt sig om de andra, de andra fick inte en chans, "hon bara skrev allt".  

* Flera grupper arbetade bra, var artiga, diskuterade de olika förslagen  

I kursutvärderingen kom detta gruppförhör ofta fram som ett bra arbetssätt i kursen. Flera studerande sade att de nu uppnått målen. Och att det att man skapade svaren tillsammans gjorde att man fick bekräftelse på att man tänkt rätt. Alltså något att fortsätta med. 

/Irina på gymnasiet 

 

Tema: Redaktörsvecka och Uppfinningsvecka

Winellska skolans övergripande tema för detta läsår är "Samarbetsfärdigheter". Vecka 45 hade vi fyra temadagar där samarbetsfärdigheter lyftes fram på olika sätt. Årskurs 7 och 8  hade skilda teman. Årskurs 7 hade Uppfinningsvecka och årskurs 8 Redaktörsvecka. Under Redaktörsveckan jobbade eleverna i grupper med olika projekt där de fick fördjupa sig i något tema, bland annat Mat och Hälsa, Universum, Mode och Kultur.

Eleverna i årskurs 7 hade fått välja inom vilket område de ville uppfinna. Det mest populära var att planera en produkt och printa den med skolans eller kommunbibliotekets 3D-printer. Även "Programmera ett spel" och "Programmera LEGO" var populära val. Sportuppfinningar, musikuppfinningar och nya tekniska lösningar fick även många deltagare.

Gemensamt för alla grupper var att eleverna själva planerade sin verksamhet. Sista dagen presenterades arbetet för andra. Årskurs 7 hade en mässa i lilla gymnastiksalen där de presenterade sina uppfinningar. Många av uppfinningarna var i själva verket innovationer. På måndagens introduktion fick sjuorna lyssna till tre gäster från Ericsson som bland annat förklarade skillnaden mellan innovation och uppfinning. De berättade även om patent.

Under mässan fick man beundra alla de häftiga uppfinningarna. Det var mycket imponerande att se elevernas kreativa idéer! Minttu har gjort en film av en del av det hon såg på mässan.



Uppfinnarvecka 2016 from Minttu Myllynen on Vimeo.

Tre nior hade PRAO i skolan och som uppgift att vara med och dra sjuornas program. Här berättar Alexander om sin robotarm som han gjorde för att inspirera dem som deltog i LEGO-gruppen. Stort tack till alla PRAO-elever, utan er hade det inte blivit lika bra!

Till slut utvärderade eleverna temaveckan, som också kallades fenomenvecka. Här är ett axplock av resultatet, där 181 elever har svarat. De första frågorna har svarsalternativen 1 = stämmer inte ...  4 = stämmer helt.

På frågan vad som varit det bästa med fenomenveckan kom det många svar att det hade varit roligt, att man fick träffa nya vänner eftersom de inte arbetade med sina klasser, att man fick jobba med det som var intressant. Många skrev också att det var skönt att inte ha vanliga lektioner och därmed heller inga läxor. Här är några citat:

 - Man fick arbeta utan lärarna bestämde, det var roligt grupparbete och intressant mässa.
 - Att vi inte hade några läxor och hade inte någon stress som Man i Bland råkar ut för i den vardagliga skol veckan
 - Att man fick lära sig nya saker och förverkliga det uppfinningar man gjorde
 - Att göra något annat en skoljobb. Och man läde sig nytt. Och man måste tänka påriktigt jätte mycket.
 - Att man själv måste göra allt o läraren inte fick göra någåt bara hjälpa lite
 - Att man fick göra saker själv och vara kreativ. Det var också roligt att se vad alla andra gjort!
 - Andra dagen , eftersom vi kom så bra igång. Tredje dagen var det lite extra roligt eftersom vi fick också programera. Och mässan var helt amazing!!
- Överraskningen hur bra vi jobbade tillsammans

Ur lärarsynvinkel var det verkligen roligt att få se eleverna presentera vad de hade gjort. Många var väldigt stolta över vad de skapat. Elever är sällan stolta över att ha löst en svår matematikuppgift men när de här själva fick bestämma vad de ville fördjupa sig i så blev de mera motiverade att jobba och de flesta var också nöjda med resultatet, vilket vi kunde se i utvärderingen. Stort tack till alla elever och lärare som gjorde vår första fenomenvecka alldeles fenomenal!