SETT 2019

SETT på Kistamässan i Stockholm, är Sveriges motsvarighet till BETT i London som vi kunde läsa om i Minttus inlägg tidigare i år. Denna gång var det Jonas och jag (Anna) som fick åka till SETT, tack vare understöd från Svenska Tekniska Vetenskapsakademin.

Under mässan får man se aktörer som ställer ut och berättar om sina produkter eller tjänster. Dessutom finns det många föreläsningar man kan lyssna på.

Här kommer några höjdpunkter från våra upplevelser, inte i wow-ordning utan i ganska slumpmässig ordning.

Vad klarar vår hjärna av?

Jonas lyssnade på Elias Granath som lyfter fram bekymmer med den ökande digitaliseringen. Jonas fick följande insikter:
 - då vi läser på nätet idag skumläser vi mycket. I medeltal använder vi 10 sekunder per sida. Denna snabbhet hindrar oss från att få en djupare bild.
 - ungdomar och vuxna tror att de kan multitaska, men det stämmer ej. Vi kan fokusera på bara en sak i taget, och då vi ofta byter fokus hindras en djupare inlärning. T.ex. notifikationer från telefoner, eller händelser i spel som är på i bakgrunden bryter vårt fokus. Även om telefonen är på ljudlöst inne i väskan, påverkas vi ändå av dess närvaro. Var 12:e minut vill vi se på telefonen.
- Varje dag läser vi i genomsnitt 110 000 ord. Detta motsvarar en 300 sidors bok. Men vi minns ju inte allt vi har läst eftersom en betydande del av detta är skumläsning.
- En studie där man tvingades ge ifrån sig sin telefon, visade att det redan efter 10 minuter kändes olustigt och jobbigt att inte ha sin telefon.

Singaporemetoden i matematik

Jonas gick på Cecilia Christiansens presentation om Singaporemetoden, som vi tidigare stiftat bekantskap med. Den är JÄTTEBRA! Här är länk till en presentation som hållits på en WinWorkshop.

Kooperativt, digitalt lärande

Jesper Grönlund har jobbat med 1:1 datorer med sina elever ända sedan 2006, och då jag hörde detta tänkte jag YES! Nu kommer det en massa tips jag aldrig hört förr! Tji fick jag. Han berättade om och betygsatte fyra bekanta verktyg. Han gav betyg enligt hur mycket till nytta de är när man satsar på kooperativt lärande.

Här kommer hans betyg:

- Google Classroom: 4 poäng av 5. Det finns fantastiska möjligheter. Det enda kruxet är att det till stor del är uppbyggt på förhållandet lärare - elev, och inte lika mycket elev - elev -växelverkan. Men möjligheterna finns där.

- Kahoot: 1 poäng av 5. För att få genuint samarbete måste man bygga upp spelet utgående från samarbetet, t.ex så, att de gruppvis får fördjupa sig i delar av det som kahooten handlar om, och så sätts grupperna ihop till "expertgrupper" med en "expert" från varje grupp. Då har den eleven djupare kunskap än de övriga och kan vara "experter" på vissa frågor. Om man inte gör så, är det lätt hänt att de som hamnar långt ner i resultatlistan ger upp och slutar lära sig.

- Quizlet Live: 4 poäng av 5. Man tjänar på samarbete, det går snabbare att få poäng genom att lösa uppgifterna ordentligt i stället för att gissa sig igenom.

- Mentimeter: 3 poäng av 5. Detta används som ett verktyg då man inleder ett tema. På så sätt får man fram allas åsikter. Ifall man allmänt frågar om åsikter, finns det ett fåtal elever som gärna delar med sig av sina åsikter, vilket i det långa loppet leder till att de som inte brukar säga sina åsikter blir ännu mer tystlåtna.

Han poängterade också att vi inte bara kan lyfta in dessa verktyg och automatiskt ha samarbetsinlärning. Det måste övas och diskuteras. Dessa verktyg hjälper dock till, rätt använda, och särskilt om man kombinerar de olika verktygen.

En annan bra poäng han hade, var att man som lärare ska fråga sig: "Vill du gå på dina egna lektioner?" Om man upplever att ens lektion inte är lockande för en själv, så måste man tänka om. Samma gäller skolledare. "Vill du gå på dina egna lärarmöten?"

Gällande möten (t.ex. lektioner) lyfte han fram detta.



Om man har bra relation och form, är det inte avgörande att ha ett perfekt innehåll. Det blir ändå bra. Men om man saknar relation och form, kan detta inte kompenseras med ett bra innehåll. Satsa alltså på relationen till dem du möter, och håll formen så att alla känner sig trygga och inkluderade.

Internetstiftelsen

Detta vet "alla" svenska lärare vad det är, men i alla fall jag hade inte hört talas om det förut. Men de har bra material! Färdiga övningar hittas på
https://digitalalektioner.iis.se/
Det finns t.ex. bra lektionsupplägg med programmering.

Att hålla inspirerande presentationer

Micke Hermansson är personen bakom "Grej of the day" och han har jobbat med att hitta strategier för att hålla inspirerande presentationer. Han varnar för slides av typen 0-7-50:



Eller han sa det ännu tydligare: Vi ska sluta med dessa nu. Nu Genast. Slides med 0 bilder, 7 punkter och 50 ord är inte lockande för inlärning. Om man dessutom pratar samtidigt som man visar sliden, är det en katastrof. I stället ska man ha slides med ett budskap per sida, och inte ens text är alltid nödvändigt, det räcker med en bild. Man kommer ihåg bilder bättre än text.

Man ska variera i cykler på 18 minuter, eftersom det är max-tiden för hur länge hjärnan kan vara fokuserad.

Man ska skapa njutningsupplevelser som gör att det frigörs dopamin i hjärnan hos publiken. Humor, leenden, skämt, personliga anekdoter etc. hjälper att hålla fokus.

Framtidens yrken

Angelica Hedins exempel på framtida yrken som vi förbereder dagens skolelever på:









Så vilka förmågor behöver vi hjälpa eleverna att utveckla hos sig själva, så att de är färdiga för dessa och andra framtida yrken? Problemlösning är i topp!



Kompetenserna som behövs är också bekanta.



Hon lyfte också fram James Nottinghams "Learning Pit" och poängterade att det eleverna behöver kunna i framtiden är att reflektera över hur de tagit sig upp ur gropen.

Grit (= sisu) och värdeskapande undervisning

Maria Wiman berättade om sin klass som då de gick på åk 4 var riktiga värstingar som var elaka mot varandra och mot lärarna, de hade dålig motivation för skolarbetet och det fanns inte särskilt mycket att glädjas över. Hon berättade som exempel att de inte ville ha hem sina skolarbeten "Vad gör jag med det? Det är ju färdigt!" var deras kommentarer. Detta ändrades plötsligt i och med att en av deras favorit-tv-serier meddelade att de slutar. Det var fråga om Geografens Testamente. De beslöt sig för att kämpa för att få den att fortsätta, de kontaktade beslutsfattare, skrev insändare, och till slut fick de komma både till TV och blev intervjuade av annan media som ville lyssna. De mobiliserade massor av skolor i hela Sverige och till slut fick de sin önskan igenom. I samma veva lärde de sig massor om entreprenörskap och hur man kan påverka i samhället. Det blev en riktig framgångssaga! Med ganska små medel ändrades undervisningen så att djuplärandet främjades.





Man behöver inte kämpa för TV-serier för att träna detta. Det finns många sätt att känna att det man som elev gör har någon skillnad för andra. Exempel:





Efter besöket till serviceboendet skulle eleverna skriva en novell om något i den seniors liv som de intervjuade. Det kunde t.ex. handla om att 86-åriga Hasse berättade för 14-åriga Kenneth om hur han i sin ungdom fick flickor intresserade av honom. Detta skrev sedan Kenneth novell om.

Detta exempel gillar jag extra mycket:



Det är fråga om förskolebarn som har ritat sagofigurer för äldre elever. Dessa äldre elever går sedan till klassen och skriver en saga med förskolebarnets sagofigur i huvudrollen. Därefter går de tillbaka till förskolan och läser upp sagan och tillsammans med barnet diskuterar den, kanske också utvecklar den tillsammans med förskolebarnet. Citatet på bilden säger mycket: "Nu när man vet att det är en unge som sitter och väntar på sin saga så måste man liksom göra det bra".

Det fina som händer när klassen gör dylika projekt är detta:

IT-supportelever

Digieleverna i vår skola är inte ensamma, de har kompisar även i Sverige. Där har de delvis samma uppgifter som våra digielever (stöda andra elever samt lärare i tekniska frågor) men jag fick andra goda idéer när jag lyssnade på digielever och deras handledare. De har haft "Netikett"-lektioner för lägre klasser. Det har betytt att de har gått till klasser och diskuterat olika frågor, t.ex.

• Är du någon annan än dig själv på nätet?
• Har du någon gång blivit lurad på nätet?
• Varför använder du sociala medier?
• Vad tror du skapar näthat?
• Vad finns det för risker med nätet/sociala medier

Känslosmart ledarskap

Maria-Pia Gottbergs föreläsning var den jag gillade mest. Hon satte ord på mycket som nog är självklart och som vi talat om tidigare, men det är fint att höra att forskningen stöder det vi redan märkt. Hennes föreläsning handlade om känslor. Hur de uppstår, hur man hanterar personer som är i ett känslosvall, hur olika våra hjärnor "känner".

Först fick vi fundera på vad en känsla är. Hennes tanke är följande.



Därefter lät hon oss fundera på bilderna nedan. En i taget visades, och vi fick en fråga till varje bild, t.ex. vad tänker personen, vad vill hen berätta för dig, vad har hen nyss upplevt, vart är hen på väg eller hur mår personen.



Sedan sa hon att detta är sådant vi alla lärare gör, varje lektion. Vår hjärna bearbetar information från många fler människor än dessa, och det är en belastning för våra hjärnor att hela tiden vara så involverad och reagera på många intryck vi får. Inte konstigt att man är trött efter en arbetsdag.

Så berättade hon om fem olika tillstånd som påverkar hjärnan och skapar känslor. Dessa fem tillstånd är olika starka hos olika personer. Gemensamt är att de alla innebär belastning för hjärnan.



STATUS - Ifrågasätter man någons kommentarer? Finns det risk att någon himlar med ögonen eller suckar när någon säger sin åsikt? En rädsla för detta är ansträngande.

SÄKERHET - Har man vikarie, eller något annat avvikande program, kan det vara en extra stor belastning för någon elev. Det finns elever vars hjärnor är extremt känsliga för förändringar och de märker om något är annorlunda än förr. Denna uppmärksamhet är givetvis belastande för hjärnan.

AUTONOMI - Upplevelsen av att på förhand veta vad som kommer att hända under en dag, under en lektion, under en måltid, under en fotbollsträning - detta har säkert många med småbarn märkt. Har man i förväg förklarat för ett barn vad som kommer att hända kommer det att gå så mycket smidigare eftersom hjärnan har kunnat bearbeta detta redan och det blir inte för mycket på en gång. Bara det att man vet att man har kontroll, att man vet vad allt man har att göra, lugnar.

SAMHÖRIGHET - Att känna sig trygg i det sällskap man har, t.ex. bland sina kollegor eller i en klass, är mer viktigt för vissa än för andra. Är det OK att jag går fram till någon på parallellklass och sitter och äter lunch med hen? Kan man gå och prata med ett gäng som står och diskuterar sinsemellan?

RÄTTVISA - Här kände jag igen mig. Jag går genast igång om jag märker någon orättvisa, och det är ju jobbigare än att bara strunta i det.

Vill man läsa mer om SCARF-modellen som denna kallas, finns här en kort introduktion.

Kodcentrum, Lisa Söderlund

Lisa Söderlund från Kodcentrum berättade om materialet som hittas på kodboken.se. Där finns fina övningar som kan användas som introduktion till programmering



Eleverna kan få aha-upplevelser när de inser vad allt som styrs av programmering: "JAG kan vara med och påverka det som finns omkring mig. Jag kan skapa det jag vill ha, t.ex. en spelfigur som liknar mig." Detta visar att alla kan bli hjältar, även t.ex. någon som sitter i rullstol. 

Exempel: programmering får folk att röra på sig, t.ex. på rolighetsteorin.se finns filmen Pianotrappan.

Ju fler positiva förebilder det finns, desto bättre, man kan t.ex. tipsa elever om att följa MissGGamer på Youtube.

Några andra lösryckta grejer

En typ från Creaza stannade Jonas och mig och sa att Winellska skolan är bekant för honom. Han har varit i kontakt med Luppe och vi lär ha rätt att använda deras tjänster, men att vi inte använder dem. Det verkade helt intressant. Man kan skapa filmer, presentationer, tecknade serier, tankekartor etc. Det verkade gå snabbt att använda.

På https://luftdata.se/ kan man läsa hur man bygger en enkel mätare som mäter luftens kvalitet. Det mätresultatet samlas så man kan se alla andras mätresultat också. 

Här är bild på det obligatoriska testa-om-de-nu-äntligen-börjar-få-några-riktigt-bra-VR-verktyg. (svaret är att vi fortfarande väntar)



Matteappen är intressant för dem som har klassuppsättningar ipads eller Chromebookar med touchscreen. https://matteappen.se/ Och undervisar i matematik :)

Vi deltog i ett Escape Room, jättetrevligt! Vi kom ut på ca 8 minuter.



Ja och så måste vi ju skryta med att Jonas ledde efter första Kahootfrågan, där det var ca 150 deltagare i frågor gällande Sveriges skolsystem. Imponerande, Jonas!



Efter tre dagar på mässan hade vi fått mycket att tänka på. Tack till Svenska Tekniska Vetenskapsakademin för stipendiet som möjliggjorde resan!

Tankar från Educa 2019

Educa 2019 gick av stapeln 25-26.1. Programmet var bra, det fanns mycket intressant att bekanta sig med och lyssna på!

Marika Toivola höll ett anförande som mest handlade om hennes nya bok Käänteinen arviointi.

Käänteinen arviointi dvs. omvänd bedömning, avser att det är eleven som styr vilket vitsord hen strävar efter. Eleven upplever inte att det är läraren som ger vitsord. Eftersom eleven styr vilket vitsord hen strävar efter, är det också eleven som med hjälp av t.ex. självbedömning själv inser att nivån är uppnådd, eller om den inte är uppnådd, förstår eleven varför den inte är nådd.

Hon lyfte fram problem med traditionella prov: det finns elever som jobbar hårt och ändå får svaga resultat, och de finns elever som inte jobbar alls och får goda resultat. Detta gör att proven har en väldigt oönskad effekt: Eleverna får en bild av att det är "fixed mindset" som styr, alltså att alla individer har förutsättningar för en viss nivå men inte högre än så. Hennes sätt att hålla prov går till på följande sätt: eleverna ställer upp mål i början och i god tid innan bedömningsdeadline gör eleven ett prov på sin egen nivå. Det finns alltså olika provalternativ med olika svårighetsgrad. Väljer man den högsta nivån, för att få 10, finns där inga lätta uppgifter utan endast uppgifter på nivå 10 eller mer. Det är viktigt att alla ska få utmaningar. Eleverna får tillbaka provet som inte är rättat på traditionellt sätt, utan endast så att de ser vad de ännu behöver utveckla. Sedan får de utveckla och lära sig det som ännu saknas. De har chans att förbättra och få mer stöd vid behov. Bilden nedan visar en sammanställning över provförfarandet.

Den avgörande skillnaden till traditionella prov, är att eleven själv avgör hur mycket förbättringar som görs. Denna typ av prov ger inte bilden av "fixed mindset" - tvärtom: eleven har möjlighet att nå högre och högre med större insatser, dvs. "growth mindset".

Hon lyfte också fram en viktig punkt. "Itseohjautuvuus ei ole kasvatuksen keino vaan kasvatukselle asetettu tavoite" - självstyrning är inget som kan tas för givet, utan det måste tränas, till exempel med hjälp av själv- och kamratbedömning.

Den följande sliden visar förutsättningar för att läraren kan utveckla bedömningen.

Toivolas anförande avslutades med att hon bjöd in publiken till lanseringen av boken, och att man kunde gå och diskutera med henne. Jag ville gärna diskutera så jag gick dit, men det var ett misstag. Hon hade säkert haft en stressig dag eller något, för jag upplevde att hon inte hade lust att prata med mig. Jag frågade henne hur man kan underlätta för läraren, eftersom det kräver mera planeringsarbete att skapa uppgifter för så många olika nivåer, och hennes svar var att hon har så mycket uppgifter eftersom hon har skrivit så många böcker. Min haka föll. Jag hade hoppats att hon skulle kunna ge tips för att det INTE skulle krävas att man skriver en massa böcker eller skapar eget material. För det har vi lärare ju inte tid med. Jag var på dåligt humör efter denna diskussion resten av dagen, innan jag insåg att hon kanske menade att jag kunde ha använt alla hennes böcker för att hitta uppgifter. Jag trodde det var klart som korvspad att min knaggliga finska visar att jag inte undervisar på finska, men kanske jag hade fel ;)

En annan minnesvärd stund var när jag lyssnade på Riikka Korpinen som berättade om hur hon som lärare drabbades av burnout och vad hon lärde sig under den tiden. Hon beslöt sig till slut för att sadla om och sade upp sig efter 16 år som lärare. "If a teacher isn't happy, nobody is happy" - hon nämnde om forskning som mätt kortisolnivåer hos lärare och elever, och funnit korrelation. Ifall läraren är avslappnad och ostressad mår eleverna också bättre, och tvärtom. Jag var glad över att det på Educa också lyftes fram detta viktiga tema. Lärarjobbet är väldigt tungt och krävande i dagens läge. Själv upplever jag att en bidragande orsak till detta är att vi idag har en betydande andel elever som är stressade eller saknar psykiskt välmående av någon annan orsak.

Här kommer några övriga tips som kan vara till nytta:

• Förskolebarn kan anmälas till Lilla Scoutveckan, då skickar Scouterna gratis material som barnen får fylla i. Samma kan göras för åk 1 och 2 på hösten. Anmälningstiden utgår 31.1.
• Lektips på finska www.leikkipankki.fi (Mannerheimin lastensuojeluliitto) och på svenska lekar.folkhalsan.fi/ (Folkhälsan)
• Röda korset har gratis skolmaterial på svenska. Vissa saker går att beställa gratis i deras webbutik. 
• Varifrån kommer maten? Man kan boka avgiftsfria skolbesök via MTK eller SLC (Svenska lantbrukssällskapet). Det finns verksamhet på svenska, även om det inte verkar så när man besöker hemsidan.
• För åk 8 och uppåt passar konfliktlösningsfärdigheter i form av Ahtisaaridagen.
• Undervisar du i matematik? Kängurutävlingen har jättebra uppgifter man kan använda i alla årskurser!
• Biblioteken har många nyttiga tjänster. En som var ny för mig var att man kan söka i gamla tidskrifter och tidningar med sökord. Till exempel när vi diskuterade användning av DDT i avsikten att eliminera vägglöss, hittade jag denna artikel som var riktigt intressant läsning. Man gör sökningen på digi.kansalliskirjasto.fi/. 

Vad är Kompetenslyft i Kyrkslätt?

Kompetenslyft i Kyrkslätt förklarat på 1.30 minuter:

Kompetenslyft i Kyrkslätt from Minttu Myllynen on Vimeo.

Utnyttja nyfikenheten

Artikeln What's going on inside the brain of a curious child? är läsvärd och lyfter fram en viktig aspekt inom inlärning. Nyfikenhet och motivation går hand i hand.

Barn är av naturen nyfikna och lär sig genom att ställa frågor. I något skede brukar denna nyfikenhet mattas av eller ändra form. Väldigt få elever i grundskolans högre klasser har kvar den synliga nyfikenheten. De ställer inte längre frågor lika aktivt, men många har ändå kvar en del av sin nyfikenhet. Om vi lyckas locka fram den, kan vi utnyttja den för inlärning. Så hur kan vi locka fram den?

En nyckel till detta är att ställa öppna frågor. Öppnare frågor som eleverna får fundera på ur olika synvinklar är bättre än frågor som strävar efter ett enda rätt svar. Då eleverna funderar på frågorna tillsammans får flera elever komma fram med tankegång jämfört med om läraren leder diskussionen i klassen. Då alla par eller grupper lockas att presentera sina tankegångar t.ex. i en padlet eller tavlan i klassen får man en överblick över olika tankegångar och märker att det finns flera sätt att se på saken.

I artikeln finns några idéer till öppna frågor.

- Hur fungerar en solnedgång?
- Vad händer när en bil krockar?
- Varför liknar vissa människor till exempel sin moster eller farbror, mera än de liknar sin mamma eller pappa?
- Hur fungerar en regnbåge?

Andra exempel:

- Varför ser månen ut på olika sätt?
- Varför bli tomaten röd när den mognar?
- Varför tappar vissa träd sina löv på hösten?
- Hur hänger olika språk ihop?
- Varför flyger fåglarna i plog?
- Varför smakar ett omoget äpple surt?
- Varför får man hål i tänderna?
- Hur fungerar bilens motor?
- Hur växer svampar?

Öppna frågor fungerar för människor i alla åldrar. Ju större vana de får att jobba med öppna frågor redan som yngre, desto lättare är det för dem att fortsätta i samma tankegångar och jobba kreativt och locka fram nyfikenheten även när de är äldre.

Padlet

I Winellska skolan önskades instruktioner och idéer om hur man kan använda Padlet i sin undervisning. En Padlet är en elektronisk anslagstavla dit man kan sätta texter, bilder eller andra filer, så att de antingen syns för alla eller är bakom inloggning. För att använda Padlet ska man först skapa ett konto på padlet.com.

Du kan registrera dig via ett Google-konto, ett Facebook-konto eller genom att ange en e-postadress. På ett ställe ska du välja "Avbryt" om du inte vill betala utan använda gratisversionen.

Då du har registrerat dig kan du börja skapa din egen padlet. Det går på bara ett par minuter. Välj "New".

Sedan får du välja hurudan typ av padlet du vill ha. Du kan t.ex. ta "Wall".

Den ger åt dig ett (ofta lite underligt) förslag på titel, beskrivning och bakgrund, som du kan ändra på genast eller senare.

Sedan är det bara att börja sätta upp bilder eller texter, eller lämna den tom så att eleverna kan sätta upp innehållet. Tryck på den röda bollen längst ner i högra hörnet, eller på Padleten.

Om du vill dela en tom Padlet med eleverna trycker du på "Dela" högt uppe och därefter "Dela/Exportera/Inbädda".

Därefter kan du välja om du använder QR-koden men ofta är det lättare för eleverna att få en kortlänk. För att skapa kortlänken behöver du först långa länken.

Den länken kan du sedan förkorta till exempel med bitly.com eller urly.fi. Bitly kräver registrering men funkar väldigt bra, urly kräver ingen registrering men adresserna blir ibland lite besvärliga.

Användningsområdena för padlets är väldigt många. Här finns ett exempel på en padlet där elever från åk 6 och 9 i par skulle fota en plats i skolan, och de övriga i klasserna gissar varifrån fotot är taget.

BETT dag 4 och höjdpunkter

När jag tänker tillbaka på BETT finns det några höjdpunkter som jag speciellt minns. En av dem var ett föredrag av Sarah Leonard. Hon hade lyssnat på Sugata Mitras tal på BETT ifjol, precis som jag gjorde. Både hon och jag blev imponerade och inspirerade men hon var modigare än jag. Hon ändrade sin undervisning så att hon för sin klass (hon är klasslärare) har ett SOLE-ämne per vecka. SOLE är förkortning för Self-Organised Learning Environments och går ut på att eleverna jobbar i grupper på 4-5, de har en dator per grupp. Alla grupper jobbar med samma forskningsfråga, med hjälp av internet. Exempel på frågor:

 - varför har olika människor olika form på näsan
 - hur flyttas vatten omkring på jorden
 - varför är vissa områden öken men vissa är regnskog
 - varför flyger fåglarna i plog
 - hur vet myrorna på vilket sätt de ska bygga sin stack
 - vad är viktigare, att kunna läsa eller att förstå ord

Frågorna är alltså öppna, det finns inte ett enda enkelt bra svar, utan det finns många olika sätt att se på saken. Hon sa att hon har SOLE i alla ämnen, men inte samtidigt. Här är några citat från hennes föredrag.

"stand back and watch your class because they will amaze you"

"they do no longer say “can you tell me” they say “can we find out” "

"preparing for future - you are not always going to be there"

Särskilt det mittersta gillar jag. (Jag håller på att få fnatt på väldigt många elever som frågar mig var de hittar utrustning i kemilaboratoriet, trots en massa skyltar och instruktioner. Men det är inte så konstigt, för de är inte vana vid att själva ta reda på något, de är vana vid att läraren levererar allt de behöver veta...)

Efter föredraget frågade jag om det alltid är läraren som presenterar frågan, men hon sa att hon ibland också låter eleverna formulera en fråga utgående från ett problem. Jag fick en idé. Tänk om man skulle skriva läroplanen i väldigt lättläst form, och låta eleverna få ett stycke som de själva får planera och bestämma, hur de vill ta till sig stoffet.

En annan höjdpunkt, både Jonas och min favorit från hela resan, var att gå till Science Museum och se filmen A Beautiful Planet, IMAX, i 3D. Helt otroligt fina filmer och foton tagna på ISS (internationella rymdstationen) och 3D-upplevelsen gjorde att det kände som om man var på stationen, och vi satt med lyckliga leenden igneom hela filmen. Missa inte den om ni åker till London, den har inget med BETT att göra utan den är öppen för alla. Här är trailer.

Sista dagen på BETT var kort och man orkade inte riktigt längre. Tre dagar är nog tillräckligt. Men här finns ändå ett par snygga grejor, bland annat trummor utan trummor.



Det fanns många företag som hyrde ut klassuppsättningar med VR-glasögon, till dyra priser.

Sysslar man med microbit, finns det tips här.

Resten har inget med BETT att göra. Men vi lärde oss även att det fortfarande finns mjölkbilar i England som hämtar mjölk hem och tar med tomma flaskor.

Och så såg vi en fotismatch, Chrystal Palace mot Manchester City. Med trippelbyxor och dubbla halsdukar frös man inte.

På vägen hem hade vi tur och fick åka en Airbus 350. Dessutom råkade vi sitta bakom motorn. Kemiläraren var glad att man såg dimman som bildades och fysikläraren hamnade svara på kniviga frågor.



Tusen tack till Svenska Tekniska Vetenskapsakademien som finansierade vår resa!

Tema: Redaktörsvecka och Uppfinningsvecka

Winellska skolans övergripande tema för detta läsår är "Samarbetsfärdigheter". Vecka 45 hade vi fyra temadagar där samarbetsfärdigheter lyftes fram på olika sätt. Årskurs 7 och 8  hade skilda teman. Årskurs 7 hade Uppfinningsvecka och årskurs 8 Redaktörsvecka. Under Redaktörsveckan jobbade eleverna i grupper med olika projekt där de fick fördjupa sig i något tema, bland annat Mat och Hälsa, Universum, Mode och Kultur.

Eleverna i årskurs 7 hade fått välja inom vilket område de ville uppfinna. Det mest populära var att planera en produkt och printa den med skolans eller kommunbibliotekets 3D-printer. Även "Programmera ett spel" och "Programmera LEGO" var populära val. Sportuppfinningar, musikuppfinningar och nya tekniska lösningar fick även många deltagare.

Gemensamt för alla grupper var att eleverna själva planerade sin verksamhet. Sista dagen presenterades arbetet för andra. Årskurs 7 hade en mässa i lilla gymnastiksalen där de presenterade sina uppfinningar. Många av uppfinningarna var i själva verket innovationer. På måndagens introduktion fick sjuorna lyssna till tre gäster från Ericsson som bland annat förklarade skillnaden mellan innovation och uppfinning. De berättade även om patent.

Under mässan fick man beundra alla de häftiga uppfinningarna. Det var mycket imponerande att se elevernas kreativa idéer! Minttu har gjort en film av en del av det hon såg på mässan.



Uppfinnarvecka 2016 from Minttu Myllynen on Vimeo.

Tre nior hade PRAO i skolan och som uppgift att vara med och dra sjuornas program. Här berättar Alexander om sin robotarm som han gjorde för att inspirera dem som deltog i LEGO-gruppen. Stort tack till alla PRAO-elever, utan er hade det inte blivit lika bra!

Till slut utvärderade eleverna temaveckan, som också kallades fenomenvecka. Här är ett axplock av resultatet, där 181 elever har svarat. De första frågorna har svarsalternativen 1 = stämmer inte ...  4 = stämmer helt.

På frågan vad som varit det bästa med fenomenveckan kom det många svar att det hade varit roligt, att man fick träffa nya vänner eftersom de inte arbetade med sina klasser, att man fick jobba med det som var intressant. Många skrev också att det var skönt att inte ha vanliga lektioner och därmed heller inga läxor. Här är några citat:

 - Man fick arbeta utan lärarna bestämde, det var roligt grupparbete och intressant mässa.
 - Att vi inte hade några läxor och hade inte någon stress som Man i Bland råkar ut för i den vardagliga skol veckan
 - Att man fick lära sig nya saker och förverkliga det uppfinningar man gjorde
 - Att göra något annat en skoljobb. Och man läde sig nytt. Och man måste tänka påriktigt jätte mycket.
 - Att man själv måste göra allt o läraren inte fick göra någåt bara hjälpa lite
 - Att man fick göra saker själv och vara kreativ. Det var också roligt att se vad alla andra gjort!
 - Andra dagen , eftersom vi kom så bra igång. Tredje dagen var det lite extra roligt eftersom vi fick också programera. Och mässan var helt amazing!!
- Överraskningen hur bra vi jobbade tillsammans

Ur lärarsynvinkel var det verkligen roligt att få se eleverna presentera vad de hade gjort. Många var väldigt stolta över vad de skapat. Elever är sällan stolta över att ha löst en svår matematikuppgift men när de här själva fick bestämma vad de ville fördjupa sig i så blev de mera motiverade att jobba och de flesta var också nöjda med resultatet, vilket vi kunde se i utvärderingen. Stort tack till alla elever och lärare som gjorde vår första fenomenvecka alldeles fenomenal!