LP-bladet

LP-bulletinen som Sanna Lindroos och Maria Keskinen publicerar var en så fin idé att vi bestämde oss för att börja publicera en egen tidning, med målgruppen personal inom grundläggande och gymnasieutbildning.

Här kommer det första numret av LP-bladet, temat är bedömning. Trevliga lässtunder!

Lp-bullet

Nytt för iår är att Maria och Sanna (Lp-stödlärare inom förskola och småbarnspedagogik) kommer ut med en kort tidning "Lp-bullet" varje månad. Bladet kommer till alla inom småbarnspedagogiken och förskolan via mail men går också att läsas här eller på vår facebooksidan.

Via denna länk hittar ni till Lptidningen

https://issuu.com/lpstod/

Områdestutorn hälsar

Under det här läsåret jobbar jag som områdestutor, vilket betyder att jag besöker de olika svenska grundskolorna i Kyrkslätt på torsdagar - en uppgift som jag ser fram emot! Hittills har jag hunnit träffa alla lärare i våra byskolor: Bobäcks skola, Sjökulla skola och Karuby skola. Läsårets första uppgift är att revidera IKT-verksamhetsplanerna tillsammans med skoltutorerna och samla önskemål från personalen för att sedan kunna börja jobba enligt målen i verksamhetsplanen.

Som bonus får man vistas i olika lärmiljöer, plocka med sig goda idéer och sprida dem vidare.
På bilderna syns biblioteket i Bobäcks skola (mysigt och öppet) samt ett projekt med kojor som
åk 3-4 i Karuby skola jobbar med som bäst.

Som det nu ser ut, efter att tre av fyra verksamhetsplaner är så gott som färdiga, har grundskolepersonalen i Kyrkslätt ungefär samma önskemål och fortbildningsbehov (kan tänka mig att gymnasiet har ungefär samma lista):

-  intern fortbildning på "egen nivå"
- ibruktagande av GSuite. Googles verktyg används flitigt i åk 7-9 i Winellska skolan, så det är bra om eleverna i åk 1-6 övar att använda verktygen.
- portfolioverktyg för eleverna
- effektivera delandet av material mellan olika enheter (för det här finns nu en Google Drive-mapp)
- synliggöra målen i IKT-planen för eleverna
- utveckla bedömningskulturen
- tips och idéer om hur implementera den nya läroplanen ännu mer i undervisningen

De ovanstående behoven kommer fram i OPEKA-kartläggningen som gjordes i våras och i diskussioner med lärarna i våra skolor. Eftersom behoven är rätt så lika har vi goda möjligheter att utveckla och utvecklas tillsammans inom de svenska skolorna under det kommande läsåret.

Ha ett inspirerande läsår önskar
områdestutor Minttu

Djuplärande i Majvik

Skolornas läsår i Kyrkslätt startade med en fortbildningsdag kring temat djuplärande. På plats fanns personalen från småbarnspedagogiken, grundläggande utbildningen och gymnasiet, sammanlagt ca 170 personer! Mikael Flemmich, chef för dagvård och utbildning, började dagen med att kort berätta varför vi i kommunen valt att satsa på just djuplärande inom utbildningen. Här några nyckelord som Micke lyfte fram:

Vi fick också ta del av klasslärare Paula Vornes tips på hur man kan lägga upp undervisningen så att eleverna har en möjlighet att lära sig på djupet i stället för ytlig kunskap.

Djuplärande förklarat med två meningar.

Grankullarektor Niklas Wahlströms föreläsning gick under namnet meningsfullt lärande. Underhållande och tankeväckande!

En definition på meningsfullt lärande

Före lunch delades vi in i blandgrupper med uppgiften att diskutera kompetenser för djuplärande: lära sig att lära sig, teamsamarbetsfärdigheter, kritiskt tänkande, kommunikation, globalt medborgarskap och kreativitet. I samma diskussionsgrupp kunde det finnas t.ex. skolgångsbiträden, barnträdgårdslärare, klasslärare och ämneslärare - nyttigt att få ett bredare perspektiv!

Efter lunch var det dags för en paneldiskussion med våra inbjudna gäster. De utforskade begreppet djuplärande ytterligare och moderator Flemmich ställde även en del knepigare frågor, som sedan besvarades.

Eftermiddagens sista programpunkt var en workshop i vilken vi skulle jobba i årskurs- eller ämnesvisa team och planera det kommande läsåret med fokus på djuplärande.

En välplanerad fortbildningsdag som säkert väckte nya tankar hos många - tack till dem som arrangerade allt!


Några funderingar som väcktes:

-  kunde man ordna benchlearning mellan olika enheter för dem som är intresserade, även över "stadiegränser"? Det finns ett behov för pedagogiska diskussioner mellan olika stadier, så att vi kan förstå varandras vardag och "den röda tråden" från småbarnspedagogiken ända upp till gymnasiet bättre.
- borde vi ha flera fortbildningar inom temat djuplärande under det kommande året?
- hurdana kanaler ska vi använda för delande av goda modeller?

Vad är Kompetenslyft i Kyrkslätt?

Kompetenslyft i Kyrkslätt förklarat på 1.30 minuter:

Kompetenslyft i Kyrkslätt from Minttu Myllynen on Vimeo.

4K Kaffe på Sjökulla - Delaktighet

Idag höll vi 4K kaffe på sjökulla med ett riktigt bra antal deltagare. Ett varmt tack till alla som deltog i den givande diskussionen.


Vi utgick från två olika listor då vi diskuterade. Den första var en punkt lista på förutsättningar för barns delaktighet.

Vi fastnade ganska läge kring föräldrarnas stöd i barnets delaktighet. Stödet kan vara väldigt varierande och vi reflekterade kring hur vi som pedagoger kan stöda föräldrarna i att stöda barnens delaktighet. Barnets lärandeprocesser och funderingar kring dem är ändå ett gemensamt arbete både på dagis och hemma. Här konstatera vi relativt snabbt att det kunde vara bra att synligjöra pedagogiken tydligare och att lyfta fram nyttan av t.ex. instagram och peda.net som en bas för den gemensamma diskussionen är hemma, att det egentligen fungerar som ett sorts bildstöd för barnen och stöder dem i återberättandet om dagens gång. Flera hade märkt stora förändringar hos barnen då dialogen kring barnets vardag också var aktiv hemma. Olika tips som kom var att:
1. Ge en kort uppgift via veckobrevet för barnen och föräldrarna att tillsammans fundera på. (vad har varit roligast denna vecka? vad lärde du dig denna vecka? vad har du för önkemål?)
2. Lyfta fram den pedagogiska aspekten på instagram kontot i de grupper som har det.
3. Bjuda in föräldrarna till dialog kring hur t.ex. barnets egen dag skall firas, be dem att fundera hemma tillsammans med barnet.


Vi diskuterade också kring olika tekniker att dokumentera barnens åsikter. Denna punkt kommer speciellt med tanke på den digitala portfolion vara väldigt viktig då portfolion handlar mycket om att dokumentera just barnens tankar, åsikter och känslor. Olika tips på att dokumentera och synligöra barnens åsikter var:
- skriva ner
- be barnen välja ut bilder och sätta upp dem - fungerar samtidigt som bildstöd i dialogen mellan barn.
- banda in
- intervjuer med bilder som stöd (t.ex. bilder längs med processen)
- plusdeltadiagram


Nästa dokument vi reflekterade kring var Shiers vägar till delaktighet dokument. (dokumentet hittas bakom linken)
Där diskuterade vi kring hur vi kan reflektera med barnet så att deras åsikter och synpunkter faktiskt blir hörda. Vi funderade kring att det är bra att fråga kring barnens upplevelser och känslor och inte bara kring vad de fysiskt gjort då man intervjuar dem. Viktigt är också att hitta tid för att lyssna både hela gruppen men också i smågrupper eller enskilt med barnen. Då vi specifikt bokar in tid för barnen att bli hörda i vår planering signalerar vi också till barnen att deras åsikt och röst är viktig.


Till slut lyfta vi också fram en knivig fråga, nämligen hur man kan få barnens röster och åsikter hörda i olika program som är "uppifrån" bestämda att vi skall genomföra (t.ex. start/stegvis/stegen). Vi var alla överens om att man kan forma materialet lite enligt barngruppen men det är verkligen en fråga värd att fundera kring. Hur går färdigt planerade modeller ihop med den nya planen om barns inflytande och delaktighet i verksamheten?


Tack för denna gång. Nästa gång ses vi på Hommas den 11.4 kl. 13-14:30

4-K Kaffe

Februari kom och for men vi han också med ett intressan 4-K kaffe på prästgårdsbackens daghem, inbjuden som gäst hade vi Jani Kuosmanen och temat var Medielek. Det var en kaffestund med mycket info och diskussion kring nuläget i grupperna, vart vi strävar och vad samhället kräver idag i form av mediakunskap.

Jani inledde med att lyfta fram de centrala begreppen och reglerna kring medielek. Ni hittar kyrkslätts digitala handbok för medielek under denna link : https://sway.com/sf51oStQpGpveVqu
Nedan en kort video med de centrala reglerna i medielek.

Gå gärna också in på Janis padlet sida där ni hittar massor med anvisningar för användning av olika appar men också konkreta steg hur man kommer igång med användningen av ipaden: https://padlet.com/janikuosmanen/ohjeet

Vi diskuterade en god stund kring olika delar av reglerna, blandannat att stanna upp för att titta på bilderna var något som flera av oss upplevde utmanande. Jag tror vi alla där har utmnaningar att försöka hitta passliga studner i vardagen för att stanna upp och reflektera kring materialet men genom att testa oss fram kan vi också stöda varann med våra bästa tips och idéer. Hur gör ni? Kommentera gärna under inlägget hur ni har ordnat tid för reflektion och genomgång av barnens bilder och videon.
Också de olika situationerna i grupperna skapade diskussion, vi kom fram till att det klart skapar utmaningar då grupperna har tillgång till olika material men att man måste fokusera med att arbeta så gott man kan med de förutsättningar man har. Vi konstaterade också att det nu då den digitala portfolion inleds skulle vara viktigt att alla i teamet kände sig bekväma med att ta bilder och arbeta med ipaden tillsammans med barnen.

Det jag själv upplevde intressant var diskussionen kring mediakritisk läskunskap, i en värld där det rör sig mycket falsk information och vi överöses med information och stim
uli från olika medier är det viktigt att barnen lär sig att vara mediakristiska. Ett sätt för detta är att använda just medielek där barnen får producera sin egen medie då de också lär sig om processen bakom reklmen eller informationen de möter annanstans. Ett barn som har jobbat med t.ex. greenscreen känner också igen det i användadet i reklamer och kan förhålla sig till det på ett annat sätt. Här lyfte Jani fram några delar ur handboken ”Mikä on totta, Faktaa vai fiktiota” som också innehåller konkreta övningar som tränar mediakritiskt läsande.

Slutligen några roliga tips från Maria och kaffetillfället:
- för att veta vilka foton som är fotade av vem, kan man be barnet ta en selfie före de egentliga fotona. En rolig idé är att låta barnen välja hurudan selfie de vill ta med appen Photo Booth.
- då vi har något speciellt program, t.ex. brandbilen på besök, ger vi iPaden åt barnen så får de dokumentera händelsen.
- ge iPaden åt barnen och be dem turvis fota 1 minut under dagen.
- ladda ner appen Slow Shutter Fast Cam och lek med ljus och färger!

Nästa gång träffas vi onsdagen 7.3 kl.13.00 i Sjökulla (samåk gärna) där temat är delaktighet. Temat passar bra nu då också Kohurs fortbildning om pedagogisk dokumentation på delaktighetens vilkor är på gång. Kom med och fundera på hur delaktigheten syns hos er, var är barnen delaktiga ock var kunde barnen vara mer delaktiga?

Hälsningar från Educa

Små hälsningar från två olika föreläsningar under Educa mässan 26-27.1.18

Kun aika ei riitä - itsensä johtaminen auttaa.

En väldigt intressant föreläsning om hur vi kan lära oss hantera den konstanta tidspress vi innom småbarnspedagogiken och läraryrket ställs inför. Vi har ett arbete som aldrig blir helt färdigt, som alltid kan förbättras och utvecklas vidare och det kan tidvis kännas befriande men också tidvis bli en börda som tynger och ger känslan av att tiden rinner mellan fingrarna. Föreläsningen ileddes med några funderingar man kan fundera på för sig själv eller inom kollegiet. Din egen inställning till "att ha brått" kan vara en grund i stressen.

Efter funderingarna kan man ta i bruk några av deras konkreta tips till tidshantering.


1. Fundera kring grundmålet- gör det klart för dig själv, vad är det jag gör, vad vill vi uppnå. Hur skall jag med mitt arbete stöda det.
2. PRIORITERA
3. Planera - de gav också tipset om att alltid planera nästa vecka redan på torsdag, då har du ännu ”extra” tid på fredag om det uppstår något nödfall på torsdag som förhindrar dig från att planera.
4. Tala med din förman eller ditt team om du upplever utmattning.
5. Pauser, håll regelbundna pauser- fundera kring hurdan paus som är kraftgivande för dig, vad gör jag på rasten, hur laddar jag mig under dagen? Kanske en kort mindfullness övning, andningsövning. Laddar jag mig bäst i kafferummet med andra och en kopp kaffe eller i lugn och ro för mig själv med min kaffekopp?
6. Öka på din medvetna närvaro - sakta upp, fundera hur det känns, ta några djupa andetag och gå från plats A-B istället för att småspringa.
7. Ta tillvara på förflyttningsituationer i ditt återhämtande- kan t.ex. bilen bli stället där du nollar innan du går hem eller gå en kort promenad efter jobbet för att nolla.
8. Lämna ditt jobb på jobbet. (eller iallafall då arbetstiden tar slut) - försöka lära sig att acceptera att det aldrig blir färdigt hur du än arbetar.





Till punkt 2 gav de ett användbart schema där man lätt kan lägga upp ”to-do listans” ärenden i prioritetsordning för att få en bättre överblick av vad som är viktigt och vad som kan vänta.

Till punkt 3 rekomenderade de att verkligen planera nogrannt och skriva upp planerna i kalendern. Fundera också kring när du gör alldagliga ärenden såsom läser mail, svarar på mail, svarar på wilma meddelanden, sköter päikky ärenden, Men också för akuta plötsliga ärenden så att ett plötsligt ärende inte fäller hela planeringen.

Vad använder ni för att lätta på arbetsbördan eller strukturera arbetet så att ni inte behöver stressa. Kommentera gärna era bästa tips så kanske andra kan få en bättre arbetsvardag. Själv skriver jag mycket todo-listor där jag märker ut dagens viktigaste uppgifter och försöker lära mig att planera min arbetstid bättre.

Vanhemmat osalliseksi - Miten se tehdään?

En paneldiskussion med föräldrar, lärare och föräldraföreningsaktiva. Nedan följer konkreta tips som lyftes fram under diskussionen.

1. Bjud in föräldrarna i pedagogiken.
Fundera vad vi lyfter upp då vi talar med föräldrar, då vi talar om pedagogiken bakom vår verksamhet öppnas verksamheten och dess syfte för föräldrarna på ett helt annat sätt och ger dem verktyg att också påverka och tycka till.
Bjud in föräldrarna till en förmiddag eller dag på dagis/skolan, låt dem verkligen få följa med pedagogiken och verksamheten. Var inte heller rädd att be föräldrarna delta i verksamheten då de gästar. Du som pedagog är ansvarig för verksamheten men föräldern får direkt än större känsla av samhörighet då hen kan medverka på något sätt under sitt besök.

2. Möt föräldrarna som personer och egna individer.
Lär dig t.ex. föräldrarnas namn och tala med dem vid förnamn istället för X:s mamma/pappa. Möt också dem inte bara barnen.

3. Möjligjör för föräldrarna att lära sig personalens namn.
Sätt t.ex. upp ett fotogalleri på väggen med namn så att föräldrarna faktiskt får en ordentlig chans att lära sig namnen på personalen.

4. Positiv pedagogik och barnets styrkor.
Lyft fram barnets styrkor i kommunikationen med föräldrarna. Vi är på samma ”team” vi vill båda att barnet skall ”blomma” och må bra.




Här var nu lite guldkorn från Educa mässans föreläsningsutbud. Kommentera gärna tankar kring ämnena eller råkade ni själv vara på Educa mässan och vill skriva ett blogginlägg om något ni såg/hörde/upplevde.

Planering och synliggörandet av pedagogiken

Hej på er. Detta inlägg har tagit lite tid och varit efterfrågat några gånger under hösten. Under olika tillfällen (blandannat 4K-kaffen och Btl-coachningen) har det blivit tal om planering och verktyg för planerandet. Lovade då att dela med mig av det underlag vi använder i gruppen för att planera och synliggöra (och bli påminda om vad vi planerat). Modellen kan också utnyttjas i skolan, både de lägre och framförallt lotusdiagrammet i de övre klasserna för att stöda t.ex. fenomenbaserad undervisning

Detta underlag är utformat lite efter gruppen behov och har också lite bytt form under t.ex. höstens gång beroende på vilka behov vi har haft av underlaget. Nu har vi fokuserat mycket på att ”pränta” in lärområdena och mångsidiga kompetenserna så därför finns de med. Eget underlag gör man lätt i t.ex. Word och då kan man iställer för lärområdena och mångsidiga kompetenserna välja att fokusera på mål och syfte eller lägga till en rad för hur ansvarsomårdena för dagen delas upp i teamet. Utvärderingstapeln har för mig blivit väldigt viktig för där kan jag snabbt skriva ner vad som fungerat och vad som inte fungerat och då nästa veckas program finslkipas är det lätt att gå tillbaka till planeringsunderlaget och kolla vad vi behöver ändra på. Samtidigt fungerar alltså underlaget som ett reflektionsunderlag.

Ett annat verktyg man kan använda sig av är ett Lotusdiagram. Lotusdiagrammet passar sig extra bra då man planerar större helheter, projekt och teman eller om man inte känner att man behöver en veckoplan men vill ha ett verktyg för att lätt kunna kolla att man tar med alla delar av småped-/fskplanen.

Ovan två bilder som tyvärr är från Sverige så de överensstämmer inte helt med våra planer men ger er ändå en ide.

Lättast är att själv göra ett fungerande underlag åt sig via t.ex. Word. Här finns anvisningar på hur man lätt skapar tabeller i Word.
https://support.office.com/sv-se/article/infoga-eller-rita-en-tabell-a138f745-73ef-4879-b99a-2f3d38be612a