BETT 2019

I år hade ett antal lärare från Winellska skolan möjlighet att besöka BETT-mässan i London i slutet av januari. Vad BETT är kan du läsa t.ex. här eller här. För min del var det andra gången jag deltog och nu var jag ute efter att hitta så mycket nytt om framtidskompetenser (21st century skills) som möjligt.  Här följer en kort resedagbok med några bilder:

Dag 1, onsdagen den 23 januari

Vädret i Finland var ganska uselt på morgonen så vårt flyg blev försenat. Det ledde till att vi hann till mässcentret ExCel mycket senare än vi hade ursprungligen beräknat och missade några intressanta föreläsningar. Jag hann ändå lyssna på Alef Educations presentation om hur de jobbar med lärarfortbildning i Förenade Arabemiraten och kunde konstatera att där pågår liknande satsningar som hos oss.

Efter det tog jag del av "The 2018 Education Index" med Helene Moran som berättade om vilka trender man kunde se i skolorna i Storbritannien. Hon konstaterade att lärare allt mer börjat anse att teknologi har en positiv inverkan på utbildning och undervisning. Framsteg har även gjorts i   kunnandet och användningen av programmering. Olika STEAM-projekt är även populära. Däremot nämnde Moran att det var bekymmersamt att en del metoder så som problembaserat lärande, projektbaserat lärande och designtänkande, inte längre var lika populära som tidigare. Med hjälp av dessa metoder kan eleverna lära sig viktiga framtidskompetenser som de behöver i arbetslivet. Helene poängterade bl.a. följande:

- för att förändra en hel organisation behövs tid för att dela med sig av goda modeller
- de digitala verktygen som används i skolorna borde vara så enkla att de lyckas lösa problem istället för att skapa sådana.

Helene Moran presenterade trender inom undervisningen i Storbritannien.

Alla dessa områden hade man kollat upp i undersökningen. De
 inringade var de teman som är "på topp" just nu.

Sedan råkade jag ännu snubbla in på en föreläsning med Ben Forta och Ted Fox Joyce som berättade  hur man kan använda Adobe Spark i undervisningen. Jag har inte använt Adobes produkter så väldigt mycket, förutom Flash och Acrobat Reader, så blev ganska imponerad över mängden andra bra produkter de har - något att bekanta sig med lite närmare.

Mellan och efter föreläsningarna fanns det lite tid att vandra runt i den enorma mässhallen, titta på utbudet och planera följande dag på mässan.

Google hade en stor och fin avdelning i mitten av mässhallen, mittemot stora
BETT-arenan. Lätt att navigera därifrån åt alla håll.

Dag 2. torsdagen den 24 januari

Idag kom vi till ExCel med linbanan från North Greenwich. Jag hade planerat en dag med många föreläsningar, så det gällde att komma iväg i tid.

Inga snygga bilder fick man då fönstren immade igen- vi var nio personer i kabinen :D
Men den vita, stora byggnaden till höger på andra sidan Themsen är mässcentret ExCel.

Dagens första föreläsning hade en intressant rubrik: "Implementing Technology is Easy - Said No-One Ever". Tom Able-Green gav en kort tillbakablick på hur teknologin inverkat på vårt liv under de senaste årtiondena och vilken inverkan den eventuellt kommer att ha på vår framtid. Hans viktigaste poäng var att framtiden innebär nya arbeten och därför behöver vi tillägna oss nya kompetenser. Han påminde oss även om att vi ska utgå från varför, inte vad, då vi påbörjar en förändringsprocess (t.ex. digitalisering av skolan). Viktigt är att först skapa en välgenomtänkt digitaliseringsstrategi för skolorna och därefter fundera på verktygen.

Sedan skulle vi gå på en infosnutt om "Making multi-use iPad work", vilket hade varit nyttigt med tanke på att eleverna i vår skola delar iPads. Den föreläsningen var fullsatt redan innan den började så vi rymdes inte med. Vi insåg dock att programmet som iPadarna styrdes med vad något som användes främst i Storbritannien, så kanske vi inte missade så mycket. Däremot styrde vi kosan mot BETT-arenan, där Apples föreläsning om tillgänglighet i deras produkter skulle börja. Sarah Herrlinger presenterade olika funktioner som är inbyggda i Apples produkter och vi fick många nya idéer för hur använda våra lärplattor mer effektivt.

Arenan var uppbyggd på ett annat sätt en för tre år sedan - flera sittplatser och
bättre akustik. Samma gällde de andra, mindre arenorna där olika föreläsningar hölls.  

Efter en lunchpaus var det dags för en föreläsning om kreativitet - "The classroom's your stage, give creativity a starring role". Under föreläsningen berättade bl.a. Mala Sharma om vilka kompetenser är otroligt viktiga att utveckla nu och i framtiden. För att vi människor ska hitta jobb som datorer eller robotar inte kan utföra behöver vi vara både kreativa och kunna jobba med kreativ problemlösning. Att kunna tänka kritiskt är också en ytterst viktig färdighet. Sharma citerade professor Jan Holmevik:

"En artist måste vara kreativ, men man behöver inte vara en artist för att vara kreativ."

Mala Sharma från Adobe.

Efter föreläsningen om kreativitet fick vi åka tillbaka till centrum, eftersom hela vårt resesällskap skulle delta i IlonaIT:s seminarium på British Museum kl. 17-20. Under seminariet fick vi ta del av intressant program på finska och engelska. Speciellt bra tyckte jag om framtidsforskare Ilkka Halavas anförande där han berättade bl.a. om hur vi kan få bukt på överkonsumtionen och varför det är nödvändigt att skolan och undervisningen förändras.

Kirsti Lonka och Ilkka Halava på scenen.

Turist från Winellska framför British Museum.

Dag 3. fredagen den 25 januari

På fredagen åkte de allra flesta av vårt resesällskap på ett skolbesök i IlonaIT:s regi, men jag såg framemot ännu en dag i ExCel-arenan. Den här dagen satsade jag på att ta del av Education Show, som påminde mycket Educa-mässan i Helsingfors. Education show ordnades för första gången i samband med BETT-mässan, så där fanns mycket nytt att ta del av. Förutom att vandra runt på mässavdelningen och titta på utbudet gick jag på två föreläsningar. Den första hette "Excite, Explore, Excel" med föreläsare Kirsty Tonks, som är rektor för Shireland Technology Primary School. Hon berättade om deras arbete med att utveckla och implementera läroplanen med målet att erbjuda undervisning av högsta kvalitet till skolans elever. Inspirerande! Tonks sade även något väldigt tankeväckande:

"Nästa år är 2020 och då har vi bakom oss 1/5 av detta århundrade. Lär vi verkligen våra elever de viktiga framtidskompetenserna (21st Century skills)?"

 (Eller borde vi börja kalla dem 22nd Century skills?)

I Shireland-skolan jobbar de i temahelheter.

Bild som åskådliggör alla teman som man jobbar med under läsåret.

Den andra föreläsningen handlade om att utveckla elevernas förmåga till självstyrning. Vi fick se och höra två danska speciallärare berätta om sitt arbete med utvecklandet av ett "iWork-schema". Idén med schemat är att eleverna under vissa lektioner i veckan får jobba med ett givet tema, men de får själv välja hur de jobbar med temat. Med hjälp av schemat lär eleverna sig att planera och ta ansvar för sitt lärande. Viktigt är att eleverna vet vad de ska göra, hur de ska göra det och vad de ska göra sedan. Antagligen blev jag så medryckt av presentationen att jag inte kom ihåg att skriva upp vad de danska speciallärarna hette, inte knäppte jag några foton heller på de fina exemplen de visade...


Första gången jag var på BETT gick jag ganska mycket runt på mässavdelningen och tittade och förundrade mig över det breda utbudet. Visst gick jag runt även i år och kunde se liknande grejer som för tre år sedan: programmering, robotar, making... det jag inte såg just alls var 3D-skrivare, vilka det fanns massor av år 2016. I år var det viktigaste för mig att gå på så många intressanta föreläsningar som möjligt, för att lära mig så mycket nytt som möjligt. Den målsättningen lyckades jag uppnå.

Avslutar med några bilder från mässavdelningen:

Beebot är fortfarande en användbar robot med de yngsta i skolan.  

En miniatyrstad som var programmerad med Micro:bit.

En maker-buss från ena sidan..

...och från andra sidan.

Tankar från Educa 2019

Educa 2019 gick av stapeln 25-26.1. Programmet var bra, det fanns mycket intressant att bekanta sig med och lyssna på!

Marika Toivola höll ett anförande som mest handlade om hennes nya bok Käänteinen arviointi.

Käänteinen arviointi dvs. omvänd bedömning, avser att det är eleven som styr vilket vitsord hen strävar efter. Eleven upplever inte att det är läraren som ger vitsord. Eftersom eleven styr vilket vitsord hen strävar efter, är det också eleven som med hjälp av t.ex. självbedömning själv inser att nivån är uppnådd, eller om den inte är uppnådd, förstår eleven varför den inte är nådd.

Hon lyfte fram problem med traditionella prov: det finns elever som jobbar hårt och ändå får svaga resultat, och de finns elever som inte jobbar alls och får goda resultat. Detta gör att proven har en väldigt oönskad effekt: Eleverna får en bild av att det är "fixed mindset" som styr, alltså att alla individer har förutsättningar för en viss nivå men inte högre än så. Hennes sätt att hålla prov går till på följande sätt: eleverna ställer upp mål i början och i god tid innan bedömningsdeadline gör eleven ett prov på sin egen nivå. Det finns alltså olika provalternativ med olika svårighetsgrad. Väljer man den högsta nivån, för att få 10, finns där inga lätta uppgifter utan endast uppgifter på nivå 10 eller mer. Det är viktigt att alla ska få utmaningar. Eleverna får tillbaka provet som inte är rättat på traditionellt sätt, utan endast så att de ser vad de ännu behöver utveckla. Sedan får de utveckla och lära sig det som ännu saknas. De har chans att förbättra och få mer stöd vid behov. Bilden nedan visar en sammanställning över provförfarandet.

Den avgörande skillnaden till traditionella prov, är att eleven själv avgör hur mycket förbättringar som görs. Denna typ av prov ger inte bilden av "fixed mindset" - tvärtom: eleven har möjlighet att nå högre och högre med större insatser, dvs. "growth mindset".

Hon lyfte också fram en viktig punkt. "Itseohjautuvuus ei ole kasvatuksen keino vaan kasvatukselle asetettu tavoite" - självstyrning är inget som kan tas för givet, utan det måste tränas, till exempel med hjälp av själv- och kamratbedömning.

Den följande sliden visar förutsättningar för att läraren kan utveckla bedömningen.

Toivolas anförande avslutades med att hon bjöd in publiken till lanseringen av boken, och att man kunde gå och diskutera med henne. Jag ville gärna diskutera så jag gick dit, men det var ett misstag. Hon hade säkert haft en stressig dag eller något, för jag upplevde att hon inte hade lust att prata med mig. Jag frågade henne hur man kan underlätta för läraren, eftersom det kräver mera planeringsarbete att skapa uppgifter för så många olika nivåer, och hennes svar var att hon har så mycket uppgifter eftersom hon har skrivit så många böcker. Min haka föll. Jag hade hoppats att hon skulle kunna ge tips för att det INTE skulle krävas att man skriver en massa böcker eller skapar eget material. För det har vi lärare ju inte tid med. Jag var på dåligt humör efter denna diskussion resten av dagen, innan jag insåg att hon kanske menade att jag kunde ha använt alla hennes böcker för att hitta uppgifter. Jag trodde det var klart som korvspad att min knaggliga finska visar att jag inte undervisar på finska, men kanske jag hade fel ;)

En annan minnesvärd stund var när jag lyssnade på Riikka Korpinen som berättade om hur hon som lärare drabbades av burnout och vad hon lärde sig under den tiden. Hon beslöt sig till slut för att sadla om och sade upp sig efter 16 år som lärare. "If a teacher isn't happy, nobody is happy" - hon nämnde om forskning som mätt kortisolnivåer hos lärare och elever, och funnit korrelation. Ifall läraren är avslappnad och ostressad mår eleverna också bättre, och tvärtom. Jag var glad över att det på Educa också lyftes fram detta viktiga tema. Lärarjobbet är väldigt tungt och krävande i dagens läge. Själv upplever jag att en bidragande orsak till detta är att vi idag har en betydande andel elever som är stressade eller saknar psykiskt välmående av någon annan orsak.

Här kommer några övriga tips som kan vara till nytta:

• Förskolebarn kan anmälas till Lilla Scoutveckan, då skickar Scouterna gratis material som barnen får fylla i. Samma kan göras för åk 1 och 2 på hösten. Anmälningstiden utgår 31.1.
• Lektips på finska www.leikkipankki.fi (Mannerheimin lastensuojeluliitto) och på svenska lekar.folkhalsan.fi/ (Folkhälsan)
• Röda korset har gratis skolmaterial på svenska. Vissa saker går att beställa gratis i deras webbutik. 
• Varifrån kommer maten? Man kan boka avgiftsfria skolbesök via MTK eller SLC (Svenska lantbrukssällskapet). Det finns verksamhet på svenska, även om det inte verkar så när man besöker hemsidan.
• För åk 8 och uppåt passar konfliktlösningsfärdigheter i form av Ahtisaaridagen.
• Undervisar du i matematik? Kängurutävlingen har jättebra uppgifter man kan använda i alla årskurser!
• Biblioteken har många nyttiga tjänster. En som var ny för mig var att man kan söka i gamla tidskrifter och tidningar med sökord. Till exempel när vi diskuterade användning av DDT i avsikten att eliminera vägglöss, hittade jag denna artikel som var riktigt intressant läsning. Man gör sökningen på digi.kansalliskirjasto.fi/. 

LP-bladet

LP-bulletinen som Sanna Lindroos och Maria Keskinen publicerar var en så fin idé att vi bestämde oss för att börja publicera en egen tidning, med målgruppen personal inom grundläggande och gymnasieutbildning.

Här kommer det första numret av LP-bladet, temat är bedömning. Trevliga lässtunder!

Lp-bullet

Nytt för iår är att Maria och Sanna (Lp-stödlärare inom förskola och småbarnspedagogik) kommer ut med en kort tidning "Lp-bullet" varje månad. Bladet kommer till alla inom småbarnspedagogiken och förskolan via mail men går också att läsas här eller på vår facebooksidan.

Via denna länk hittar ni till Lptidningen

https://issuu.com/lpstod/

Områdestutorn hälsar

Under det här läsåret jobbar jag som områdestutor, vilket betyder att jag besöker de olika svenska grundskolorna i Kyrkslätt på torsdagar - en uppgift som jag ser fram emot! Hittills har jag hunnit träffa alla lärare i våra byskolor: Bobäcks skola, Sjökulla skola och Karuby skola. Läsårets första uppgift är att revidera IKT-verksamhetsplanerna tillsammans med skoltutorerna och samla önskemål från personalen för att sedan kunna börja jobba enligt målen i verksamhetsplanen.

Som bonus får man vistas i olika lärmiljöer, plocka med sig goda idéer och sprida dem vidare.
På bilderna syns biblioteket i Bobäcks skola (mysigt och öppet) samt ett projekt med kojor som
åk 3-4 i Karuby skola jobbar med som bäst.

Som det nu ser ut, efter att tre av fyra verksamhetsplaner är så gott som färdiga, har grundskolepersonalen i Kyrkslätt ungefär samma önskemål och fortbildningsbehov (kan tänka mig att gymnasiet har ungefär samma lista):

-  intern fortbildning på "egen nivå"
- ibruktagande av GSuite. Googles verktyg används flitigt i åk 7-9 i Winellska skolan, så det är bra om eleverna i åk 1-6 övar att använda verktygen.
- portfolioverktyg för eleverna
- effektivera delandet av material mellan olika enheter (för det här finns nu en Google Drive-mapp)
- synliggöra målen i IKT-planen för eleverna
- utveckla bedömningskulturen
- tips och idéer om hur implementera den nya läroplanen ännu mer i undervisningen

De ovanstående behoven kommer fram i OPEKA-kartläggningen som gjordes i våras och i diskussioner med lärarna i våra skolor. Eftersom behoven är rätt så lika har vi goda möjligheter att utveckla och utvecklas tillsammans inom de svenska skolorna under det kommande läsåret.

Ha ett inspirerande läsår önskar
områdestutor Minttu

Djuplärande i Majvik

Skolornas läsår i Kyrkslätt startade med en fortbildningsdag kring temat djuplärande. På plats fanns personalen från småbarnspedagogiken, grundläggande utbildningen och gymnasiet, sammanlagt ca 170 personer! Mikael Flemmich, chef för dagvård och utbildning, började dagen med att kort berätta varför vi i kommunen valt att satsa på just djuplärande inom utbildningen. Här några nyckelord som Micke lyfte fram:

Vi fick också ta del av klasslärare Paula Vornes tips på hur man kan lägga upp undervisningen så att eleverna har en möjlighet att lära sig på djupet i stället för ytlig kunskap.

Djuplärande förklarat med två meningar.

Grankullarektor Niklas Wahlströms föreläsning gick under namnet meningsfullt lärande. Underhållande och tankeväckande!

En definition på meningsfullt lärande

Före lunch delades vi in i blandgrupper med uppgiften att diskutera kompetenser för djuplärande: lära sig att lära sig, teamsamarbetsfärdigheter, kritiskt tänkande, kommunikation, globalt medborgarskap och kreativitet. I samma diskussionsgrupp kunde det finnas t.ex. skolgångsbiträden, barnträdgårdslärare, klasslärare och ämneslärare - nyttigt att få ett bredare perspektiv!

Efter lunch var det dags för en paneldiskussion med våra inbjudna gäster. De utforskade begreppet djuplärande ytterligare och moderator Flemmich ställde även en del knepigare frågor, som sedan besvarades.

Eftermiddagens sista programpunkt var en workshop i vilken vi skulle jobba i årskurs- eller ämnesvisa team och planera det kommande läsåret med fokus på djuplärande.

En välplanerad fortbildningsdag som säkert väckte nya tankar hos många - tack till dem som arrangerade allt!


Några funderingar som väcktes:

-  kunde man ordna benchlearning mellan olika enheter för dem som är intresserade, även över "stadiegränser"? Det finns ett behov för pedagogiska diskussioner mellan olika stadier, så att vi kan förstå varandras vardag och "den röda tråden" från småbarnspedagogiken ända upp till gymnasiet bättre.
- borde vi ha flera fortbildningar inom temat djuplärande under det kommande året?
- hurdana kanaler ska vi använda för delande av goda modeller?

Vad är Kompetenslyft i Kyrkslätt?

Kompetenslyft i Kyrkslätt förklarat på 1.30 minuter:

Kompetenslyft i Kyrkslätt from Minttu Myllynen on Vimeo.

4K Kaffe på Sjökulla - Delaktighet

Idag höll vi 4K kaffe på sjökulla med ett riktigt bra antal deltagare. Ett varmt tack till alla som deltog i den givande diskussionen.


Vi utgick från två olika listor då vi diskuterade. Den första var en punkt lista på förutsättningar för barns delaktighet.

Vi fastnade ganska läge kring föräldrarnas stöd i barnets delaktighet. Stödet kan vara väldigt varierande och vi reflekterade kring hur vi som pedagoger kan stöda föräldrarna i att stöda barnens delaktighet. Barnets lärandeprocesser och funderingar kring dem är ändå ett gemensamt arbete både på dagis och hemma. Här konstatera vi relativt snabbt att det kunde vara bra att synligjöra pedagogiken tydligare och att lyfta fram nyttan av t.ex. instagram och peda.net som en bas för den gemensamma diskussionen är hemma, att det egentligen fungerar som ett sorts bildstöd för barnen och stöder dem i återberättandet om dagens gång. Flera hade märkt stora förändringar hos barnen då dialogen kring barnets vardag också var aktiv hemma. Olika tips som kom var att:
1. Ge en kort uppgift via veckobrevet för barnen och föräldrarna att tillsammans fundera på. (vad har varit roligast denna vecka? vad lärde du dig denna vecka? vad har du för önkemål?)
2. Lyfta fram den pedagogiska aspekten på instagram kontot i de grupper som har det.
3. Bjuda in föräldrarna till dialog kring hur t.ex. barnets egen dag skall firas, be dem att fundera hemma tillsammans med barnet.


Vi diskuterade också kring olika tekniker att dokumentera barnens åsikter. Denna punkt kommer speciellt med tanke på den digitala portfolion vara väldigt viktig då portfolion handlar mycket om att dokumentera just barnens tankar, åsikter och känslor. Olika tips på att dokumentera och synligöra barnens åsikter var:
- skriva ner
- be barnen välja ut bilder och sätta upp dem - fungerar samtidigt som bildstöd i dialogen mellan barn.
- banda in
- intervjuer med bilder som stöd (t.ex. bilder längs med processen)
- plusdeltadiagram


Nästa dokument vi reflekterade kring var Shiers vägar till delaktighet dokument. (dokumentet hittas bakom linken)
Där diskuterade vi kring hur vi kan reflektera med barnet så att deras åsikter och synpunkter faktiskt blir hörda. Vi funderade kring att det är bra att fråga kring barnens upplevelser och känslor och inte bara kring vad de fysiskt gjort då man intervjuar dem. Viktigt är också att hitta tid för att lyssna både hela gruppen men också i smågrupper eller enskilt med barnen. Då vi specifikt bokar in tid för barnen att bli hörda i vår planering signalerar vi också till barnen att deras åsikt och röst är viktig.


Till slut lyfta vi också fram en knivig fråga, nämligen hur man kan få barnens röster och åsikter hörda i olika program som är "uppifrån" bestämda att vi skall genomföra (t.ex. start/stegvis/stegen). Vi var alla överens om att man kan forma materialet lite enligt barngruppen men det är verkligen en fråga värd att fundera kring. Hur går färdigt planerade modeller ihop med den nya planen om barns inflytande och delaktighet i verksamheten?


Tack för denna gång. Nästa gång ses vi på Hommas den 11.4 kl. 13-14:30

4-K Kaffe

Februari kom och for men vi han också med ett intressan 4-K kaffe på prästgårdsbackens daghem, inbjuden som gäst hade vi Jani Kuosmanen och temat var Medielek. Det var en kaffestund med mycket info och diskussion kring nuläget i grupperna, vart vi strävar och vad samhället kräver idag i form av mediakunskap.

Jani inledde med att lyfta fram de centrala begreppen och reglerna kring medielek. Ni hittar kyrkslätts digitala handbok för medielek under denna link : https://sway.com/sf51oStQpGpveVqu
Nedan en kort video med de centrala reglerna i medielek.

Gå gärna också in på Janis padlet sida där ni hittar massor med anvisningar för användning av olika appar men också konkreta steg hur man kommer igång med användningen av ipaden: https://padlet.com/janikuosmanen/ohjeet

Vi diskuterade en god stund kring olika delar av reglerna, blandannat att stanna upp för att titta på bilderna var något som flera av oss upplevde utmanande. Jag tror vi alla där har utmnaningar att försöka hitta passliga studner i vardagen för att stanna upp och reflektera kring materialet men genom att testa oss fram kan vi också stöda varann med våra bästa tips och idéer. Hur gör ni? Kommentera gärna under inlägget hur ni har ordnat tid för reflektion och genomgång av barnens bilder och videon.
Också de olika situationerna i grupperna skapade diskussion, vi kom fram till att det klart skapar utmaningar då grupperna har tillgång till olika material men att man måste fokusera med att arbeta så gott man kan med de förutsättningar man har. Vi konstaterade också att det nu då den digitala portfolion inleds skulle vara viktigt att alla i teamet kände sig bekväma med att ta bilder och arbeta med ipaden tillsammans med barnen.

Det jag själv upplevde intressant var diskussionen kring mediakritisk läskunskap, i en värld där det rör sig mycket falsk information och vi överöses med information och stim
uli från olika medier är det viktigt att barnen lär sig att vara mediakristiska. Ett sätt för detta är att använda just medielek där barnen får producera sin egen medie då de också lär sig om processen bakom reklmen eller informationen de möter annanstans. Ett barn som har jobbat med t.ex. greenscreen känner också igen det i användadet i reklamer och kan förhålla sig till det på ett annat sätt. Här lyfte Jani fram några delar ur handboken ”Mikä on totta, Faktaa vai fiktiota” som också innehåller konkreta övningar som tränar mediakritiskt läsande.

Slutligen några roliga tips från Maria och kaffetillfället:
- för att veta vilka foton som är fotade av vem, kan man be barnet ta en selfie före de egentliga fotona. En rolig idé är att låta barnen välja hurudan selfie de vill ta med appen Photo Booth.
- då vi har något speciellt program, t.ex. brandbilen på besök, ger vi iPaden åt barnen så får de dokumentera händelsen.
- ge iPaden åt barnen och be dem turvis fota 1 minut under dagen.
- ladda ner appen Slow Shutter Fast Cam och lek med ljus och färger!

Nästa gång träffas vi onsdagen 7.3 kl.13.00 i Sjökulla (samåk gärna) där temat är delaktighet. Temat passar bra nu då också Kohurs fortbildning om pedagogisk dokumentation på delaktighetens vilkor är på gång. Kom med och fundera på hur delaktigheten syns hos er, var är barnen delaktiga ock var kunde barnen vara mer delaktiga?

Hälsningar från Educa

Små hälsningar från två olika föreläsningar under Educa mässan 26-27.1.18

Kun aika ei riitä - itsensä johtaminen auttaa.

En väldigt intressant föreläsning om hur vi kan lära oss hantera den konstanta tidspress vi innom småbarnspedagogiken och läraryrket ställs inför. Vi har ett arbete som aldrig blir helt färdigt, som alltid kan förbättras och utvecklas vidare och det kan tidvis kännas befriande men också tidvis bli en börda som tynger och ger känslan av att tiden rinner mellan fingrarna. Föreläsningen ileddes med några funderingar man kan fundera på för sig själv eller inom kollegiet. Din egen inställning till "att ha brått" kan vara en grund i stressen.

Efter funderingarna kan man ta i bruk några av deras konkreta tips till tidshantering.


1. Fundera kring grundmålet- gör det klart för dig själv, vad är det jag gör, vad vill vi uppnå. Hur skall jag med mitt arbete stöda det.
2. PRIORITERA
3. Planera - de gav också tipset om att alltid planera nästa vecka redan på torsdag, då har du ännu ”extra” tid på fredag om det uppstår något nödfall på torsdag som förhindrar dig från att planera.
4. Tala med din förman eller ditt team om du upplever utmattning.
5. Pauser, håll regelbundna pauser- fundera kring hurdan paus som är kraftgivande för dig, vad gör jag på rasten, hur laddar jag mig under dagen? Kanske en kort mindfullness övning, andningsövning. Laddar jag mig bäst i kafferummet med andra och en kopp kaffe eller i lugn och ro för mig själv med min kaffekopp?
6. Öka på din medvetna närvaro - sakta upp, fundera hur det känns, ta några djupa andetag och gå från plats A-B istället för att småspringa.
7. Ta tillvara på förflyttningsituationer i ditt återhämtande- kan t.ex. bilen bli stället där du nollar innan du går hem eller gå en kort promenad efter jobbet för att nolla.
8. Lämna ditt jobb på jobbet. (eller iallafall då arbetstiden tar slut) - försöka lära sig att acceptera att det aldrig blir färdigt hur du än arbetar.





Till punkt 2 gav de ett användbart schema där man lätt kan lägga upp ”to-do listans” ärenden i prioritetsordning för att få en bättre överblick av vad som är viktigt och vad som kan vänta.

Till punkt 3 rekomenderade de att verkligen planera nogrannt och skriva upp planerna i kalendern. Fundera också kring när du gör alldagliga ärenden såsom läser mail, svarar på mail, svarar på wilma meddelanden, sköter päikky ärenden, Men också för akuta plötsliga ärenden så att ett plötsligt ärende inte fäller hela planeringen.

Vad använder ni för att lätta på arbetsbördan eller strukturera arbetet så att ni inte behöver stressa. Kommentera gärna era bästa tips så kanske andra kan få en bättre arbetsvardag. Själv skriver jag mycket todo-listor där jag märker ut dagens viktigaste uppgifter och försöker lära mig att planera min arbetstid bättre.

Vanhemmat osalliseksi - Miten se tehdään?

En paneldiskussion med föräldrar, lärare och föräldraföreningsaktiva. Nedan följer konkreta tips som lyftes fram under diskussionen.

1. Bjud in föräldrarna i pedagogiken.
Fundera vad vi lyfter upp då vi talar med föräldrar, då vi talar om pedagogiken bakom vår verksamhet öppnas verksamheten och dess syfte för föräldrarna på ett helt annat sätt och ger dem verktyg att också påverka och tycka till.
Bjud in föräldrarna till en förmiddag eller dag på dagis/skolan, låt dem verkligen få följa med pedagogiken och verksamheten. Var inte heller rädd att be föräldrarna delta i verksamheten då de gästar. Du som pedagog är ansvarig för verksamheten men föräldern får direkt än större känsla av samhörighet då hen kan medverka på något sätt under sitt besök.

2. Möt föräldrarna som personer och egna individer.
Lär dig t.ex. föräldrarnas namn och tala med dem vid förnamn istället för X:s mamma/pappa. Möt också dem inte bara barnen.

3. Möjligjör för föräldrarna att lära sig personalens namn.
Sätt t.ex. upp ett fotogalleri på väggen med namn så att föräldrarna faktiskt får en ordentlig chans att lära sig namnen på personalen.

4. Positiv pedagogik och barnets styrkor.
Lyft fram barnets styrkor i kommunikationen med föräldrarna. Vi är på samma ”team” vi vill båda att barnet skall ”blomma” och må bra.




Här var nu lite guldkorn från Educa mässans föreläsningsutbud. Kommentera gärna tankar kring ämnena eller råkade ni själv vara på Educa mässan och vill skriva ett blogginlägg om något ni såg/hörde/upplevde.