Ped-café om formativ bedömning

Den 19.10 hade vi ett pedagogiskt café om formativ bedömning. Här kommer länken till presentationen för den som vill veta vad som behandlades. I presentationen finns en hel del praktiska tips på hur jobba med formativ bedömning i vardagen.

Klicka här: Presentation

 

Plickers - verktyg för formativ bedöming (och annat!)

Plickers är ett liknande verktyg som kahoot, med skillnaden att alla som svarar på frågor inte behöver ha en egen telefon eller annan apparat med nätuppkoppling.

Med Plickers kan man fråga flervalsfrågor med max. fyra svarsalternativ. Eleverna svarar på frågan genom att visa ett kodkort åt lärarens telefon eller ipad som har Plickers-appen (gratis). Läraren scannar in svaren med hjälp av kameran, och får svaren i realtid. Man måste ha två apparater: en dator eller ipad kopplad till projektor så att eleverna kan se frågan (och vad alla har svarat, om man önskar), samt en telefon eller ipad som man använder för att scanna svaren.

Man måste förbereda genom att printa ut kodkorten från Plickers.com, ett kodkort per elev. Kodkorten ser ut så här.

Kodkorten är olika trots att alla liknar varandra. De är numrerade. Man behöver ett kodkort per elev, vilket gör att man behöver printa t.ex. bara 12 papper om man har 24 elever eftersom det finns två kodkort per sida.

Ifall man har en klass länge, t.ex. om man är klasslärare, kan man ge ett utprintat papper per elev att t.ex. limma in på insidan av bakpärmen i läroboken eller häftet. Har man många klasser kan man printa ut kodkort, laminera dem och ha i klassen.

Om man vill kan man i Plickers skapa en klass. Då ger man alla elever ett nummer, och därefter ska de alltid ha det rätta kodkortet. Men om man bara testar det kan man bra använda t.ex. Demo Class och då står det "Guest" i stället för elevens namn.

När vi testade Plickers på fortbildningen om formativ bedömning, svarade deltagarna så här:

Här finns en video (på engelska) om hur man kommer igåg med Plickers.

Själv har jag använt det för utvärderingar. De som sitter närmast kan se vilken bokstav någon annan har överst, men sitter man längre bort har man ingen chans att se vad andra svarar.

Samarbetsfärdigheter, del 1

Förra veckan ordnades ett pedagogiskt café med temat Samarbetsfärdigheter. Ett tjugotal lärare samlades för att diskutera och prova på nya samarbetsövningar. Vi utgick från idéer och strukturer som vi hittat i den utmärkta bloggen Kooperativt lärande.

Helt först skulle cafédeltagarna dela in sig i fyra personers grupper, välja en färg åt sin grupp och ge en siffra 1-4 åt alla i den egna gruppen.

För att få tankarna in på "rätta" banor började vi med att se på en filmsnutt, som vi hittat i Kooperativt-bloggen. 

 

Efter filmen diskuterade vi kort olika samarbetsmetoder som vi hittills testat på i undervisningen.

Bl.a. dessa nämndes: 

- miniatyr-whiteboards är väldigt bra redskap för korta par- och gruppdiskussioner. Paret/gruppen har en whiteboard-tusch med vilken de ska skriva sitt/sina svar på den lilla tavlan efter att de diskuterat ihop sig. 

- pusselmetoden, dvs. att man i expertgrupper lär sig mera om ett visst innehåll eller ett tema och sedan blandar grupperna så att experterna får återge det de lärt sig i nya grupper.      

- indelning i grupper enligt elevernas styrkor. En av våra elevhandledare hade testat på att först ta reda på vilka styrkor eleverna har och vilka roller de gärna har i ett grupparbete (t.ex. sekreterare, presentatör, intervjuare osv.). Sedan gjordes grupperna utgående från styrkorna så att varje grupp bestod av elever med olika styrkor. Både eleverna och läraren tyckte att arbetet hade fungerat väldigt bra.

Sedan var det dags för några olika övningar (klicka på övningens namn för att läsa mer):

- Huvuden ihop 

- APE: alla, par, enskilt

- EPA: enskilt, par, alla

- Par på tid

- Brainstorm

- Karusellen

I "Karusellen" går grupperna runt i klassen och försöker komma på så många
svar de bara kan till olika uppgifter som finns vid olika stationer.

Brainstorming på gång.

Efter en dryg timme hade alla fått någon ny idé att testa på i sin undervisning. Tack till alla som deltog i caféet och bidrog med glatt humör, stämningen var riktigt trevlig! Caféet Samarbetsfärdigheter del 2 ordnas efter årsskiftet, mera info följer senare.

Målstege som ett verktyg för bedömning

I matematik, fysik och kemi på åk 7-9 i Winellska skolan utvecklade vi ifjol ett bedömningsverktyg som vi kallar målstege. I den finns tre nivåer: basnivå (motsvarar vitsord 5 och 6), god nivå (motsvarar vitsord 7 och 8) och berömlig nivå (motsvarar vitsord 9 och 10). När kursen börjar får eleven en målstege och är således medveten om vilka kunskapskrav det finns för de olika nivåerna. Eleven klättrar uppåt längs med stegen när hen får större kunskap.

Målstegarna ser lite olika ut i de olika ämnena, och även inom samma ämne, beroende på hur mycket eleverna själva skall ansvara över sin inlärning.

Målstegarna utvecklas efter hand. Nedan finns tre exempel på målstegar, en målstege omfattar ca 15-25 lektioner, inklusive bedömning. Bedömningen kan ske i form av nivåtest, prov, bedömningssamtal eller en kombination av dessa.

Exempel på en målstege i matematik åk 8.

Exempel på en målstege i kemi åk 9.

Exempel på målstege i fysik åk 7.

Bäst/sämst idag

Idag vid matbordet berättade elevhandledaren Maria om att de varje kväll hemma vid middagsbordet går igenom det bästa och sämsta som hänt under dagen. Varje familjemedlem berättar skilt.

Det kunde vara skoj att tillämpa detta även i skolan. I slutet av dagen får de t.ex. i sina basgrupper reflektera över t.ex. dagens höjdpunkt, något de lärt sig, något som fått dem att skratta, något som gjort dem ledsna eller något som överraskat dem. Då man reflekterar över det man varit med om kan man både lära sig nytt om sig själv och andra!

Med yngre elever kunde man kanske ha ett frågelotteri som avslutning på dagen, där man från en burk drar dagens fråga/frågor. Då blir det lite spännande om vad man får reflektera över idag! Om man gör det regelbundet börjar eleverna kanske själva också reflektera över vad som hänt, utan att man specifikt ber dem.

Programmering i åk 1-6

Fick här om dagen en fråga om vilka appar som är användbara då man vill testa programmering med eleverna. Kommer att tänka på följande för iPad (en del av dem finns också till Android), ordnat från lättare till svårare:

Kodable

Osmo Coding (men till det behöver man ha Osmo-spelkitet)

Bee-bot/Bluebot (Bluebot-appen används tillsammans med Bluebot-roboten)

Box Island

ScratchJr

LightBot

Hopscotch

Sidan code.org är också riktigt användbar, där finns en massa programmeringsmaterial och -spel för elever, lärare och andra intresserade. Och när man väl är vid en dator kan man logga in sig på Scratch, kanske med elever från årskurs 3 ->. Scratch är ett rätt så mångsidigt, visuellt programmeringsprogram med vilket man kan göra t.ex. egna spel.

Med yngre barn kan det vara bra att börja med "vardagsprogrammering", t.ex. ha barnen att ordna bilderkort med klädesplagg i rätt ordning så att det blir logiskt och fungerande i påklädnadssituationen (t.ex. kalsonger -> t-skjorta -> strumpor -> byxor -> collegeblus -> skor -> jacka -> mössa). 

Barnen kan också programmera varandra t.ex. med bilderkort som har pilar, eller enbart genom att ge muntliga instruktioner steg för steg. Perfekt för att kombinera matte och gymnastik. 

Till Bee-bot- och Blue-bot-robotarna finns färdiga programmeringsmattor, men ingen hindrar att göra egna mattor. En ruta är 15cm x 15cm.

För programmering utan dator kan man hitta idéer till bl.a. på sidan Computer Science Unplugged csunplugged.org.

3D printande

I programmeringsseminariet deltog jag i en workshop om 3D printande, och planering av föremål att printa. Man kan planera ett föremål även om man inte har tillgång till en 3D printer. Inom några år kommer det antagligen att finnas 3D printrar i många skolor, eftersom de numera är ganska förmånliga. De billigaste är under 400 euro.

Vi använde Tinkercad och fick göra en uppgift som dragaren presenterade. Jag modifierade min uppgift lite och gjorde följande ringar.

Ifall jag hade haft bara 1mm tjocka ringar hade jag kunnat printa dem under workshopen, eftersom det då skulle ta ca 3 minuter, men om man har en tjock pryl tar det betydligt längre eftersom det kräver så många lager av plast. På utställningen kunde man se flera 3D printade föremål.

Om man vill testa Tinkercad räcker det med att registrera sig, man behöver inte ladda ner något. Ett par tips: vill man göra något ihåligt lagar man först den yttre figuren, och sedan hålet, och placerar hålet på rätt ställe. Sen markerar man hålet och väljer "hole". Därefter markerar man allt och gör det till en grupp.

Ett hett tips för Minecraft-fantaster - med Tinkercad kan man också ladda ner sin figur till Minecraft!

Skapa.how

Sammanlagt sju Kyrkslättlärare deltar i kursen "Programmering och digitalt skapande" 8-9.9.2016. Vi kommer att blogga om det vi sett och lärt, men helt först ett tips på en kul webbsida med olika elektronikprojekt som slöjd-, mafyke- och klasslärare kan ha nytta av:

http://skapa.how

/Minttu

Hälsningar från Bobäck skola

Igår var vi alla fyra LP-stödlärare på byskolornas lärarmöte i Bobäck skola. Vi hade en liten övning för lärarna där: i sina årskursteam skulle de hitta på ett undervisningsstoff/innehåll som undervisats "sedan urminnes tider" och dramatisera det. Vi fick ta del av härliga stand up-aktiga skådespel, bl.a. en gymnastiklektion från kanske 1940-talet, en geografilektion där läraren undervisade eleverna om städer i Finland och en modersmålslektion i åk 1 där eleverna satt tyst i sina bänkar och skulle skriva bokstaven Ff. Både geografilektionen och modersmålslektionen började givetvis med psalmsång. I varje dramatisering var det läraren som talade och var en stor auktoritet, eleverna var tysta.

Följande uppgift var att lärarna skulle ha ungefär samma stoff, men att de skulle ändra metoderna så att de följer den nya läroplanen. Nu fick vi se pratglada elever som hade svårt att komma ihåg att markera. Lärarna var inte längre likadana auktoriteter som förr och de kunde ha lite svårt att få med alla de elever som koncentrerade sig på något annat.

Dramatiseringarna visade tydligt vilken förändring som skett inom skolvärlden. Dagens skolbarn är inte som skolbarn var för 50, eller ens 30, år sedan. Samhällets förväntningar på sina medborgares kompetenser är ett annat än tidigare. Pga. denna förändring är det nödvändigt med en ny läroplan i vilken eleverna har en mer aktiv roll i planeringen av och genomförandet av undervisningen. Samtidigt är det en väldigt stor utmaning för lärarna.

Efter dramatiseringarna berättade vi vad vi kan stå till tjänst med: fungera som bollplanksstöd, hjälpa till med att planera projekt, handleda osv. Vi kan komma till skolan och träffa lärarna eller vi kan mejlas.

En lärare kom med ett önskemål: att vi skulle kunna ge inspiration och konkreta tips.Hon konstaterade att även om lärare i mindre skolor har tid att träffas och planera tillsammans, så saknar man ibland nya idéer. Ibland finns det inte heller tid eller ork för att sitta ner och planera, istället vill man kanske läsa artiklar och blogginlägg på nätet på egen tid för att få inspiration. Vi tyckte att det var en väldigt bra idé, så tack AB!

För att kunna skriva ner konkreta tips och sprida inspiration skapades denna blogg. Här kommer vi att skriva ner idéer för undervisning. LP-stöd i Kyrkslätt har också en egen FB-grupp med samma namn i vilken man kan diskutera och "puffa" blogginläggen.

Tack till alla lärare som vi träffade i går i Bobäck - det var fint att få ta del av den varma stämning ni har i kollegiet och så roligt att ni orkade kasta er in i dramatiseringarna efter en lång skoldag. Vi stödlärare fick mera kött på benen när det kommer till hur vi kan utveckla vår arbetsuppgift så att nyttan blir så stor som möjligt, tack även för det!

/Minttu