Dag 3 fortsatte med mässa och föreläsningar. En helt bra föreläsning hölls av Eric Sheninger. Han visade ett filmklipp som poängterar att teknologin inte är det viktiga, utan att använda den rätt.
En fysikshow vi sett fram emot blev en besvikelse (så som väldigt många andra föreläsningar också, tyvärr), men vissa helt trevliga experiment fick vi se.
En av de roligare sakerna var ett fordon gjord av en lövblåsare och en duschgardin.
Vi tog en paus från mässan och besökte Science Museum. Det var ett lyckat besök.
Riktigt flygplan i genomskärning.
Vi åkte tillbaka för att lyssna på Sir Ken Robinson, men salen var fullsatt... harm, för den hade jag sett fram emot. Oh well, motgångar hade vi flera. Som tur kan man ta igen detta genom att se på en video på youtube i stället.
Vi försökte lyssna även utanför, men det gick inte, för mycket oljud omkring.
Mera VR-glasögon. Denna gång gjorde vi en rymdpromenad.
Här är Jonas ute i rymden. Jag gillar hans min.
Ännu gällande VR. Det finns mycket möjligheter med dem. Man kan t.ex. logga in i ett virtullt rum tillsammans med andra, som man känner eller inte känner, och umgås utan att man behöver lämna sitt hem. Här finns info om det.
Dag 2 började vi med att beundra VEX byggen. VEX är lite liknande som LEGO Mindstorms, men med ännu fler möjligheter. Winellska har VEX utrustning, bara att börja bygga!
Här finns lite tips för föräldrar. Låt barnen bygga en legostad med ljus i fönstren, hissar som åker upp och ner, och fordon som rör sig.
Det mesta på BETT handlar om naturvetenskaper, teknologi och matematik. Jag gillade Pascos nya trådlösa sensorer, som inte ens är särskilt dyra. Man kan lätt ta med ut och göra mätningar, till exempel temperatur, och få mätdatan trådlöst till t.ex. en iPad som man har med sig.
Anna från Bobäck var mycket imponerad av denna QR-kod, byggd av LEGO. Visst är den fin! Och fullt fungerande dessutom.
För att få en bild av hur stor mässan är tog vi oss upp en våning och försökte få en överblick. Här syns bara kanske en fjärdedel.
Koldioxid- och syresensorer.
Robot som läser av de märken man placerat ut på bordet.
Lunchen är alltid ett kapitel för sig. Det är så mycket folk att man har svårt att få plats. En cool grej var att de hade ett skåp där de odlade sina egna örter. Närodlat i alla fall..
Jag har oftare ätit lunch sittande på golvet på BETT, än jag har suttit på en stol.
Nu till mässans Stora Grej, VR-glasögonen. Vi testade ett antal VR-glasögon och visst är det coolt och har många möjligheter. Det finns olika slags VR-glasögon, vissa billiga är bara ett skal som man kan sätta fast sin telefon i, men de dyra har helt egna skärmar och egna program. Här testar Jonas sådana. Han går omkring på månen. Vi såg en inspirerande presentation som handlar om VR-glasögon. Exempelvis kan man göra tidsresor: med VR-glasögon känns det som om man är delaktig i en historisk händelse.
Eller gå på gatorna i ett bombat Aleppo. Det känns helt på riktigt som om man går på gatorna där, man kan gå omkring precis vart man vill och man kan höra sina egna fotsteg, träffa andra människor som är där och höra dem berätta.
Jonas favorit var att åka till rymden.
Man kan gå in i ett hjärta och lära sig hur det fungerar.
Man glömmer 90% av vad man läser, 50% av vad vi ser och hör, men bara 10% av vad vi gör - 2 veckor efter upplevelsen.
Man måste medge att VR-glasögonen får det mycket mera verkligt, och man förstår människor och människors öden bättre.
BETT är en enorm mässa för undervisning, med betoning på teknologi inom undervisningen. Den ordnas varje år fyra dagar i januari, i London. Den brukar ha kring 35 000 besökare.
På mässan ordnas föreläsningar och workshops, och listan över intressanta teman är lång så det är svårt att välja vad man vill se och göra. Dessutom finns massor av utställare som berättar om sina produkter. Här kommer en samling med intryck vi har fått den första dagen.
Ifjol var 3D-printningen väldigt framträdande. I år har den gett vika för robotar, micro:bit och VR-glasögon. En micro:bit är en mikrokontroller (typ en minidator) med 25 LEDar, några knappar och sensorer. Vi kommer att hålla en fortbildning om detta nu under våren, i Winellska. Mer info om den senare. VR är förkortning för Virtual Reality och när man har på sig dem känns det som om man är på en annan plats, helt i en egen värld.
Vi börjar med robotar. Vi har sett massor av olika robotar, både sådant som man kan bygga själv, och sådana som man köper färdiga och sedan programmerar att göra vad man önskar. Här finns ett exempel på en robot som öppnar munnen när man sätter en hand nära en sensor som finns vid munnen.
Roboten ovan är tillverkad med hjälp av material man kan köpa från Hummingbird. Men man kan även bygga en liknande robot till exempel med LEGO EV3 som t.ex. Winellska skolan har.
Jonas och jag gillade också labyrintspelet nedan. Men det är lite mera avancerat att både laga och programmera. Rolig utmaning! Man spelar det genom att luta en ipad så som man vill att kulan ska rulla.
Här är en bee-bot modell större.
Och en sådan här labbrock vill jag ha!
En mycket cool grej som jag hoppas att förverkligas i Kyrkslätt var ett flyttbart planetarium.
Inne i planetariet ligger eller sitter man på golvet och ser en film, eller stjärnhimlen, eller vad som helst, som projiceras i taket. Den exempelfilm vi fick se lite av handlade om månlandningar.
Planetariet är antagligen väldigt liknande som det man kan hyra av URSA. Skol- och förskolebarn i Sjundeå får denna vecka besök av URSAS planetarium, och jag tycker det verkar bra. Det är inte så dyrt heller, särskilt inte om man tar det utan personal. Det skulle hela skolan gilla, särskilt F-6. För några hundra euro skulle man få planetariet till alla elever i Winellska. Här finns mera info.
Mera robotar. Den här var bara en blickfångare för ...
...detta aningen dyra robotkit. Man fäster en micro:bit i en paffigur som man klistrat ihop. Det går även bra att göra utan att köpa kitet, micro:bitar är inte särskilt dyra. I Winellska har vi knappt 30 stycken.
Företagen var väldigt ivriga att göra sina kunder nöjda. Här bjöd någon på vin och delar av ett grisben...
...och här testar Jonas en chokladfontän.
VR-glasögon testade vi idag, men mer om dem i ett annat inlägg när vi har testat lite flera.
Vi var på mässan tills den stängde, och vi fick se väldigt mycket men föreläsningarna var till största delen en besvikelse idag. Vi hoppas på bättre lycka imorgon! Men ett av målen jag hade för BETT har kanske redan uppfyllts. Det var att hitta kemi-programvara med vars hjälp man kan åskådliggöra kemiska reaktionsformler med hjälp av modeller, och jag blev idag lovad att få rättighet till att testa ett sådant program. Det verkade lovande, jag kan återkomma om detta när jag fått rättigheterna.
På vägen hem gick vi uppe på bron, som syns som två ljusa streck på bilden ovan.
Och i närbutiken fastnade vi förstås för VR eftersom vi har omringats (bokstavligen) av VR-glasögon idag!
Från svenska skolor i Kyrkslätt deltar i år deltar Jonas Pått (matematik, fysik, naturvetenskaper i Winellska), Anna Dannbäck (spec.lärare i Bobäck och digiperson) och jag (Anna Pomoell, kemi, matematik, naturvetenskper i Winellska) i mässan. Vi rapporterar en annan dag igen. Stay tuned!
Hur kan man jobba med målsättningar? Hur kan man variera arbetssättet? Hur få de studerande att ställa upp mål och fundera på hur de ska nå dem?
I gymnasiet funderar vi inför varje period (totalt 5 ggr per år) på mål.
Vi grupphandledare jobbar med vår basgrupp (klass) på olika sätt med
mål och utvärdering i samband med vår veckosamling i början och slutet
av den sju-åtta veckor långa perioden. Utmaningen blir att fundera på vad vi ska fokusera på och vilka frågor vi ska ställa. Vi försöker hitta på olika sätt att göra det på. Hittills har det varit genom olika frågor och dokument på datorn och på vår lärplattform på Edison. Denna gång bytte vi datorn mot kritor och papper. Instruktionerna var:
1. Rita en väg som representerar period 2.
2. Tänk
dig att du står i början av vägen och ser målet (vägens slut). Du ska
gå från ena ändan av "pappret" till den andra under kommande veckor.
Rita/skriv in följande saker (använd din fantasi; rita skyltar,
trafikmärken, träd, hus, moln...):
* några viktiga datum (inlämningsarbeten, deadline...)
* minst fem mål du har för perioden (gällande studievanor, färdigheter, prestationer...)
* ett par hot (vad kan hindra dig från att nå dina mål?) - kanske som ett moln??
* Vad kan hjälpa dig att nå dina mål?
* dina styrkor
Trots
att tiden var kort, blev vägarna fina. Två studerande valde
att rita ett berg som representerade klättringen de skulle göra i period
2. En studerande ritade en
spelplan och menade att perioden var som en match. Jag
bad de studerande fotografera sin bild. Jag sparade bilden och tog fram
den under vårt utvecklingssamtal, som hölls mitt i perioden. Mot slutet av perioden fick de igen
se på sin väg och reflektera:
1. Blev vägen som du tänkte dig? Vad blev annorlunda?
2. Vilka hinder fanns på vägen?
3. Vad hjälpte dig på vägen?
4. Vilka saker återstår innan du är framme?
5. Vad krävs av dig de sista dagarna?
6. Vilka mål har du redan nått eller är på god väg att nå?
7. Hur tänker du göra för att lyckas med de övriga målen du ställt upp?
De jobbade
målmedvetet, åtminstone tyst:-) både då de ritade och utvärderade. De studerande tyckte det gav omväxling att inte alltid jobba med dator och skrivande. Skönt att höra för en lärare som också gillar att använda annat än dator...
Förhöret i modersmålskursen innehöll en A- och en B-del. A-delen besvarades i grupper om c fyra studerande. Grupperna skulle lämna in ett gemensamt svar på frågan/frågorna. I min ena kursvar det ett essäsvar, i den andra språkfrågor/fel att rätta. B-delen besvarade de individuellt. Där ingick också en fråga om A-delen: Utvärdera ert arbete med del A. Hur bra kunde du? Hur bra kunde de andra? Återge lite hur alla kunde och arbetade (med namn, konfidentiellt).
Ungefär 20-30 minuter gick åt för A-delen. Med klassen som skulle skriva ett essä-svar använde jag två klassrum (två olika frågor per klass) och gick mellan klasserna. De hade lämnat datorer och mobiler i ett annat rum. Med klassen som skulle korrigera språkfel m.m. hade alla grupper olika uppgifter (eller uppgifterna i annan ordning) och kunde därför ha varit i samma utrymme. Nu råkade specialläraren vara med och vi använde två klassrum.
Mina reflektioner:
* Hurdana ska grupperna vara? Ska de vara homogena eller heterogena? Nu alfabetisk ordning.
* Studerande var nöjda över att ha ett gruppförhör
* Intressant var då en studerande kom på rasten efteråt och beklagade sig över att hon gjort nästan hela jobbet. När jag senare läste allas svar, tyckte de andra i den gruppen inte så, det kom t.ex. en kommentar att ovannämnda studiekamrat inte brytt sig om de andra, de andra fick inte en chans, "hon bara skrev allt".
* Flera grupper arbetade bra, var artiga, diskuterade de olika förslagen
I kursutvärderingen kom detta gruppförhör ofta fram som ett bra arbetssätt i kursen. Flera studerande sade att de nu uppnått målen. Och att det att man skapade svaren tillsammans gjorde att man fick bekräftelse på att man tänkt rätt. Alltså något att fortsätta med.
Winellska skolans övergripande tema för detta läsår är "Samarbetsfärdigheter". Vecka 45 hade vi fyra temadagar där samarbetsfärdigheter lyftes fram på olika sätt. Årskurs 7 och 8 hade skilda teman. Årskurs 7 hade Uppfinningsvecka och årskurs 8 Redaktörsvecka. Under Redaktörsveckan jobbade eleverna i grupper med olika projekt där de fick fördjupa sig i något tema, bland annat Mat och Hälsa, Universum, Mode och Kultur.
Eleverna i årskurs 7 hade fått välja inom vilket område de ville uppfinna. Det mest populära var att planera en produkt och printa den med skolans eller kommunbibliotekets 3D-printer. Även "Programmera ett spel" och "Programmera LEGO" var populära val. Sportuppfinningar, musikuppfinningar och nya tekniska lösningar fick även många deltagare.
Gemensamt för alla grupper var att eleverna själva planerade sin verksamhet. Sista dagen presenterades arbetet för andra. Årskurs 7 hade en mässa i lilla gymnastiksalen där de presenterade sina uppfinningar. Många av uppfinningarna var i själva verket innovationer. På måndagens introduktion fick sjuorna lyssna till tre gäster från Ericsson som bland annat förklarade skillnaden mellan innovation och uppfinning. De berättade även om patent.
Under mässan fick man beundra alla de häftiga uppfinningarna. Det var mycket imponerande att se elevernas kreativa idéer! Minttu har gjort en film av en del av det hon såg på mässan.
Tre nior hade PRAO i skolan och som uppgift att vara med och dra sjuornas program. Här berättar Alexander om sin robotarm som han gjorde för att inspirera dem som deltog i LEGO-gruppen. Stort tack till alla PRAO-elever, utan er hade det inte blivit lika bra!
Till slut utvärderade eleverna temaveckan, som också kallades fenomenvecka. Här är ett axplock av resultatet, där 181 elever har svarat. De första frågorna har svarsalternativen 1 = stämmer inte ... 4 = stämmer helt.
På frågan vad som varit det bästa med fenomenveckan kom det många svar att det hade varit roligt, att man fick träffa nya vänner eftersom de inte arbetade med sina klasser, att man fick jobba med det som var intressant. Många skrev också att det var skönt att inte ha vanliga lektioner och därmed heller inga läxor. Här är några citat:
- Man fick arbeta utan lärarna bestämde, det var roligt grupparbete och intressant mässa. - Att vi inte hade några läxor och hade inte någon stress som Man i Bland råkar ut för i den vardagliga skol veckan - Att man fick lära sig nya saker och förverkliga det uppfinningar man gjorde - Att göra något annat en skoljobb. Och man läde sig nytt. Och man måste tänka påriktigt jätte mycket. - Att man själv måste göra allt o läraren inte fick göra någåt bara hjälpa lite - Att man fick göra saker själv och vara kreativ. Det var också roligt att se vad alla andra gjort! - Andra dagen , eftersom vi kom så bra igång. Tredje dagen var det lite extra roligt eftersom vi fick också programera. Och mässan var helt amazing!! - Överraskningen hur bra vi jobbade tillsammans
Ur lärarsynvinkel var det verkligen roligt att få se eleverna presentera vad de hade gjort. Många var väldigt stolta över vad de skapat. Elever är sällan stolta över att ha löst en svår matematikuppgift men när de här själva fick bestämma vad de ville fördjupa sig i så blev de mera motiverade att jobba och de flesta var också nöjda med resultatet, vilket vi kunde se i utvärderingen. Stort tack till alla elever och lärare som gjorde vår första fenomenvecka alldeles fenomenal!
