Hälsningar från Educa

Små hälsningar från två olika föreläsningar under Educa mässan 26-27.1.18

Kun aika ei riitä - itsensä johtaminen auttaa.

En väldigt intressant föreläsning om hur vi kan lära oss hantera den konstanta tidspress vi innom småbarnspedagogiken och läraryrket ställs inför. Vi har ett arbete som aldrig blir helt färdigt, som alltid kan förbättras och utvecklas vidare och det kan tidvis kännas befriande men också tidvis bli en börda som tynger och ger känslan av att tiden rinner mellan fingrarna. Föreläsningen ileddes med några funderingar man kan fundera på för sig själv eller inom kollegiet. Din egen inställning till "att ha brått" kan vara en grund i stressen.

Efter funderingarna kan man ta i bruk några av deras konkreta tips till tidshantering.


1. Fundera kring grundmålet- gör det klart för dig själv, vad är det jag gör, vad vill vi uppnå. Hur skall jag med mitt arbete stöda det.
2. PRIORITERA
3. Planera - de gav också tipset om att alltid planera nästa vecka redan på torsdag, då har du ännu ”extra” tid på fredag om det uppstår något nödfall på torsdag som förhindrar dig från att planera.
4. Tala med din förman eller ditt team om du upplever utmattning.
5. Pauser, håll regelbundna pauser- fundera kring hurdan paus som är kraftgivande för dig, vad gör jag på rasten, hur laddar jag mig under dagen? Kanske en kort mindfullness övning, andningsövning. Laddar jag mig bäst i kafferummet med andra och en kopp kaffe eller i lugn och ro för mig själv med min kaffekopp?
6. Öka på din medvetna närvaro - sakta upp, fundera hur det känns, ta några djupa andetag och gå från plats A-B istället för att småspringa.
7. Ta tillvara på förflyttningsituationer i ditt återhämtande- kan t.ex. bilen bli stället där du nollar innan du går hem eller gå en kort promenad efter jobbet för att nolla.
8. Lämna ditt jobb på jobbet. (eller iallafall då arbetstiden tar slut) - försöka lära sig att acceptera att det aldrig blir färdigt hur du än arbetar.





Till punkt 2 gav de ett användbart schema där man lätt kan lägga upp ”to-do listans” ärenden i prioritetsordning för att få en bättre överblick av vad som är viktigt och vad som kan vänta.

Till punkt 3 rekomenderade de att verkligen planera nogrannt och skriva upp planerna i kalendern. Fundera också kring när du gör alldagliga ärenden såsom läser mail, svarar på mail, svarar på wilma meddelanden, sköter päikky ärenden, Men också för akuta plötsliga ärenden så att ett plötsligt ärende inte fäller hela planeringen.

Vad använder ni för att lätta på arbetsbördan eller strukturera arbetet så att ni inte behöver stressa. Kommentera gärna era bästa tips så kanske andra kan få en bättre arbetsvardag. Själv skriver jag mycket todo-listor där jag märker ut dagens viktigaste uppgifter och försöker lära mig att planera min arbetstid bättre.

Vanhemmat osalliseksi - Miten se tehdään?

En paneldiskussion med föräldrar, lärare och föräldraföreningsaktiva. Nedan följer konkreta tips som lyftes fram under diskussionen.

1. Bjud in föräldrarna i pedagogiken.
Fundera vad vi lyfter upp då vi talar med föräldrar, då vi talar om pedagogiken bakom vår verksamhet öppnas verksamheten och dess syfte för föräldrarna på ett helt annat sätt och ger dem verktyg att också påverka och tycka till.
Bjud in föräldrarna till en förmiddag eller dag på dagis/skolan, låt dem verkligen få följa med pedagogiken och verksamheten. Var inte heller rädd att be föräldrarna delta i verksamheten då de gästar. Du som pedagog är ansvarig för verksamheten men föräldern får direkt än större känsla av samhörighet då hen kan medverka på något sätt under sitt besök.

2. Möt föräldrarna som personer och egna individer.
Lär dig t.ex. föräldrarnas namn och tala med dem vid förnamn istället för X:s mamma/pappa. Möt också dem inte bara barnen.

3. Möjligjör för föräldrarna att lära sig personalens namn.
Sätt t.ex. upp ett fotogalleri på väggen med namn så att föräldrarna faktiskt får en ordentlig chans att lära sig namnen på personalen.

4. Positiv pedagogik och barnets styrkor.
Lyft fram barnets styrkor i kommunikationen med föräldrarna. Vi är på samma ”team” vi vill båda att barnet skall ”blomma” och må bra.




Här var nu lite guldkorn från Educa mässans föreläsningsutbud. Kommentera gärna tankar kring ämnena eller råkade ni själv vara på Educa mässan och vill skriva ett blogginlägg om något ni såg/hörde/upplevde.

Planering och synliggörandet av pedagogiken

Hej på er. Detta inlägg har tagit lite tid och varit efterfrågat några gånger under hösten. Under olika tillfällen (blandannat 4K-kaffen och Btl-coachningen) har det blivit tal om planering och verktyg för planerandet. Lovade då att dela med mig av det underlag vi använder i gruppen för att planera och synliggöra (och bli påminda om vad vi planerat). Modellen kan också utnyttjas i skolan, både de lägre och framförallt lotusdiagrammet i de övre klasserna för att stöda t.ex. fenomenbaserad undervisning

Detta underlag är utformat lite efter gruppen behov och har också lite bytt form under t.ex. höstens gång beroende på vilka behov vi har haft av underlaget. Nu har vi fokuserat mycket på att ”pränta” in lärområdena och mångsidiga kompetenserna så därför finns de med. Eget underlag gör man lätt i t.ex. Word och då kan man iställer för lärområdena och mångsidiga kompetenserna välja att fokusera på mål och syfte eller lägga till en rad för hur ansvarsomårdena för dagen delas upp i teamet. Utvärderingstapeln har för mig blivit väldigt viktig för där kan jag snabbt skriva ner vad som fungerat och vad som inte fungerat och då nästa veckas program finslkipas är det lätt att gå tillbaka till planeringsunderlaget och kolla vad vi behöver ändra på. Samtidigt fungerar alltså underlaget som ett reflektionsunderlag.

Ett annat verktyg man kan använda sig av är ett Lotusdiagram. Lotusdiagrammet passar sig extra bra då man planerar större helheter, projekt och teman eller om man inte känner att man behöver en veckoplan men vill ha ett verktyg för att lätt kunna kolla att man tar med alla delar av småped-/fskplanen.

Ovan två bilder som tyvärr är från Sverige så de överensstämmer inte helt med våra planer men ger er ändå en ide.

Lättast är att själv göra ett fungerande underlag åt sig via t.ex. Word. Här finns anvisningar på hur man lätt skapar tabeller i Word.
https://support.office.com/sv-se/article/infoga-eller-rita-en-tabell-a138f745-73ef-4879-b99a-2f3d38be612a

Lite julläsning från Kooperativt lärande

Ett fint inlägg om att jobba för att barn lär sig av varandra kan läsas här.

God Jul och Gott Nytt År!

4K kaffe 14.12

Årets sista 4K kaffe hölls i det nyöppnade Sjökulla. Vi inledde med en rundvandring i huset och beundrade olika lösningar som gjorts. Speciellt på skolans sida syntes tydligt att man tänkt på möjligheterna till mångsidiga utrymmen och lärmiljöer. Vi diskuterade också lärmiljöerna och möjligheterna på förskolans och daghemmets sida i hur man t.ex. med enkla sätt såsom förflyttning av hyllor kan arbeta för att dela in ett stort rum i mindre enheter och således också t.ex. sänka ljudnivån i gruppen. På första våningen hade man därtill tagit i bruk tamburs utrymmet till lek och rörelse med bland annat ribbstolar och ett lågt bord för dublolek.

Bakom länken här: https://pedagoginspiration.com/2017/03/11/262/ hittar ni lite inspirationsbilder på lärmiljöer från två daghem i Sverige.

Vi delade också erfarenheter av coachningen som alla teamansvariga gått under hösten, det upplevdes bland annat positivt att kunna träffas alla tillsammans och att också föreståndarna deltog i den sista coachningen. Det uppstod också en tanke om att det skulle vara nyttigt att kunna träffas med de som arbetar med samma åldersgrupper mellan de olika enheterna i kyrkslätt, dels för att kuna prata och få stöd men också för att få dela tankar och idéer. Vi har alla team och personer våra egna styrkor som andra kunde dra nytta av.

Vi avslutade med en längre diskussion kring IDID tavlorna och speciellt Päikky. Ett konkret och bra tips som kom var att man kan använda sig av Päikky också på datorn vilket underlättar om man snabbt vill skicka filer eller t.ex. veckobrevet till alla föräldrar i gruppen. För att få gruppens Päikky på datorn behöver först föreståndaren gå in via sin Päikky och länka gruppens Päikky. Detta kan bland annat Tine hjälpa med.

Om ni har önskemål vad ni önskar som tema på vårens 4K kaffen så hör gärna av er.

God Jul och Gott nytt år önskar Sanna och Maria

Pedagogisk dokumentation

Dokumentering  betyder ju i sig att på något sätt spara en händelse, det kan handla om barnets inlärning, en lek eller någon upplevelse. Dokumentering i sig fungerar ju som en viktig informationskanal till föräldrarna då vi berättar med ord, texter eller bilder om barnets vardag på daghemmet. Liisa Ahonen beskriver dock skillnaden mellan dokumentation och pedagogisk dokumentation genom att lyfta fram att dokumenteringen först blir pedagogisk då vi bearbetar den och utnyttjar den för att planera och utveckla den pedagogiska verksamheten. (ur boken Vasun käyttöopas - Liisa Ahonen)

"Den pedagogiska dokumentationen möjliggör att barnen och vårdnadshavarna kan delta i utvärderingen, planeringen och utvecklingen av verksamheten."
"Den pedagogiska dokumentationen ger information om barnens liv, utveckling, intressen, tankar, lärande och behov samt om barngruppens verksamhet, på ett konkret och mångsidigt sätt. Med hjälp av enskilda dokument, till exempel fotografier, teckningar eller personalens observationer, kan man tillsammans med barnen iaktta barnens utveckling och lärande." (Kyrkslätts plan för småbarnspedagogik)

Kyrkslätts nya plan för småbarnspedagogik lyfter fram pedagogisk dokumentation som en central arbetsmetod i vårt arbete. Den pedagogiska dokumentationen fungerar på ett sätt som ett lim mellan olika delar i planen. Barnen har möjlighet att vara med och utvärdera och utveckla verksamheten, verksamheten och utvärderingen synliggörs för föräldrarna och barnens egna tankar och upplevelser blir fokus för arbetet. Den pedagogiska dokumentationen blir alltså som ett arbetsredskap som hjälper oss att utforma arbetet enligt barnen och barnens intresse. 

Pedagogisk dokumentation kan genomföras på många olika sätt, enligt Kyrkslätts plan skall ändå barnens portfolio fungera som grunden för arbetet. Det betyder i sin tur att barnet "behöver synas" i sin portfolio. Portfolion måste reflektera sin ägare för att vi skall kunna använda den som bas till att utvärdera vad barnet tyckt om, vad som varit viktigt och barnets lärande.



Liisa Ahonen listar i boken Vasun käyttöopas fyra verktyg man kan använda sig av vid pedagogisk dokumentation:
1. Observering: Både via skrift men också via att t.ex. filma. Genom att filma olika situationer kan man med teamet tillsammans gå tillbaka och titta och utvärdera. På filmen hinner man reagera på saker man kanske inte reagerar på i vardagen. Filmandet underlättar också om man har en stor barngrupp eftersom det i stunden inte "binder" en vuxen till papper och penna utan ipaden eller kameran kan rulla på för sig själv.
2. Barnens intervjuer: Både "mera officiella" intervjuer där man t.ex. tar reda på barnens intressen eller förkunskaper som sedan formar arbetet frammåt men också stunder där barnet får berätta om en viktig bild eller återberätta något som har hänt. Detta kan t.ex. göras i arbetet med portfolion där barnet kan återberätta vad som händer på bilden hen valt till sin portfolio.
3. Blogg eller annan digital plattform: Kan användas för att t.ex. göra föräldrarna mera delaktiga i de olika processerna som är på gång på daghemmet och ger dem också en möjlighet att kommentera och ge tankar kring verksamheten. Den digitala plattformen kan också användas till att synliggöra olika projekt genom att lyfta fram delmomenten via bilder och inskannade teckningar.
4. Barnets portfolio

I boken Vasun Käyttöopas finns också konkreta frågor som man tillsammans kan fundera på inom egna "huset" eller teamet.



En väldigt bra bok i ämnet är "Tää on meidän maailma - pedagoginen dokumentointi varhaiskasvatuksessa" Boken är uppdelad i två delar, den första presenterar teori och historia kring pedagogisk dokumentation och den andra ger tips och idéer på hur pedagogisk dokumentation kan användas i barngruppen. Boken innehåller också exempel från verkliga barngrupper där man arbetat med pedagogisk dokumentation.

Ett lite längre filmklipp/föreläsning på finska men verkligen bra och matnyttigt utifrån nya planen för småbarnsfostran. Ämnet är "pedagoginen dokumentointi varhaiskasvatuksessa" men också portfoliometoden nämns och presenteras. Rekommenderar varmt att titta igenom.

Nedan följer konkreta tips som plockats upp både från böckerna nämnda ovan och från olika enheter:

Låt barnen dokumentera och begrunda dokumenten tillsammans - printa t.ex. ut bilderna i collage, titta på dem på ipaden/projektorskrämen/AppleTv:n. Skriv upp vad barnen tycker är intressant, vad fastnar de för, vad lyfter de fram på bilderna.

Skapa tillsammans med barnen en intervju sida till deras portfolio - vad är roligt, vad tycker du om, vad skulle du vilja lära dig, vad skulle du vilja vi gör mera av på dagis. 

Håll barnmöten där barnen får rösta/visa via bilder vad de tycker är roligt på dagis. 

Låt barnen dokumentera veckans händelser till instagram, blogg eller veckobrev. - Så får ni reda på vad barnen tyckt varit viktigt under veckan och vad som "fastnat" i deras minne. 

Videofilma olika situationer och utvärdera tillsammans med teamet - Hur kan vi arbeta vidare med att skapa möjligheter till långsiktig lek?, finns det saker i vår matsituation som gör barnen oroliga?, vad finner barnen intresse för på gården som vi kanske missar?

Hur arbetar ni med pedagogisk dokumentation, har du bra tips på vad som fungerat hos er? Kommentera här under och dela med er.

Programmering i åk 1-6

I den här bloggen har det även tidigare skrivits om programmering i åk 1-6. På Proffsdays i Åbo den 20.11 tipsade Linn Österås om olika appar, som man kan använda för att träna programmering med eleverna. En del av programmen var nya för oss, så här följer en lista med olika aktiviteter och användbara program, indelade enligt vilken färdighet man vill öva. (Ifall man tar över en klass i en högre årskurs som inte alls jobbat med programmering kan det trots allt vara en bra idé att börja från de lättare övningarna och programmen.)

Att öva sig att lägga olika kommandon "på rad":

Code Karts




A.L.E.X.




FixTheFactory

The Foos

Cargo-Bot




Blockprogrammering:

RunMarco




ScratchJr

Pyonkee

Tynker (I Tynker kan man även välja att se blocken "på Swift-språk")




Öva programmeringsspråk på iPad:

Swift Playgrounds

4K kaffe

Nu har vi hunnit hålla två stycken 4K-kaffen denna höst. Ett på Hommas och ett på Präsgårdsbackens daghem idag.

På Hommas gick diskussionen kring mediekunskaper och mediefostran som en del av den nya planen för småbarnspedagogik. Vi funderade också tillsammans på hur man kan synliggöra för föräldrar vad det egentligen vi gör då vi talar om mediefostran. På Prästgårdsbacken fick vi ett tips på en Youtubevideo som de visat föräldrarna som förklarar ganska bra.

Själv tänker jag absolut testa på facetime kurragömma med Appletv :)

Vidare diskuterade vi både på Hommas och Prästgårdsbacken kring portfoliometoden och hur det känns att arbeta med den. Vi hade givande och långa diskussioner och han också bekanta oss lite med tanken kring den digitala portfolion. Viktigt nu är ändå att få en bra grund i pedagogiken och teorin bakom portfoliometoden. Alla teamansvariga har under coachningen fått teoribakgrund till portfoliometoden och på daghemmen finns exempel och inspirationsmappar för uppbyggandet av portfolion. Vi diskuterade också nu vikten i att synliggöra barnens lärandeprocesser och barnens egen delaktighet i sin portfolio och i dokumentationen. 

Också multilitteracitet har diskuteras på båda kaffena. Om ämnet finns ett tidigare inlägg på bloggen med inspiration och tips på vad man kan använda och göra. I dagens diskussion lyftes det fram vikten av att ändå komma ihåg att böcker och läst text: 

Nedan följer lite tips som kommit fram under 4K kaffena:

Om det regnar ute - sätt in Ipaden i en minigrip påse, då kan barnen ändå fota med ipaden men den skyddas från regn. 

Lär barnen att ställa in alarm på Ipaden då ni vill ha tidsbegränsning på användningen. Detta görs via att gå in på appen klocka, välja egenskapen "timer" och ställa in önskad tid. Tryck sedan på starta och använd Ipaden normalt, när tiden gått ut alarmerar Ipaden. 

pappasappar.se och forskolepadda.wordpress.com/apptips/ - till er som funderar kring appar. Överlag finns det också väldigt intressanta och roliga ideér på forskolepadda.wordpress.com blandannat virtuell skattjakt och tips på kodningsspel

http://mediekunskap.fi- Bra material angående mediefostran, bland annat handboken "Barn och media - en guide för uppfostrare" hittas här. 

Nästa gång är det 4K kaffe i Sjökulla. Hoppas många är på kommande, observera att datumet ändrat till 14.12. Om ni på förhand funderar kring något skilt ni vill diskutera får ni gärna mejla sanna.lindroos@kirkkonummi.fi eller maria.keskinen@kirkkonummi.fi

Utnyttja nyfikenheten

Artikeln What's going on inside the brain of a curious child? är läsvärd och lyfter fram en viktig aspekt inom inlärning. Nyfikenhet och motivation går hand i hand.

Barn är av naturen nyfikna och lär sig genom att ställa frågor. I något skede brukar denna nyfikenhet mattas av eller ändra form. Väldigt få elever i grundskolans högre klasser har kvar den synliga nyfikenheten. De ställer inte längre frågor lika aktivt, men många har ändå kvar en del av sin nyfikenhet. Om vi lyckas locka fram den, kan vi utnyttja den för inlärning. Så hur kan vi locka fram den?

En nyckel till detta är att ställa öppna frågor. Öppnare frågor som eleverna får fundera på ur olika synvinklar är bättre än frågor som strävar efter ett enda rätt svar. Då eleverna funderar på frågorna tillsammans får flera elever komma fram med tankegång jämfört med om läraren leder diskussionen i klassen. Då alla par eller grupper lockas att presentera sina tankegångar t.ex. i en padlet eller tavlan i klassen får man en överblick över olika tankegångar och märker att det finns flera sätt att se på saken.

I artikeln finns några idéer till öppna frågor.

- Hur fungerar en solnedgång?
- Vad händer när en bil krockar?
- Varför liknar vissa människor till exempel sin moster eller farbror, mera än de liknar sin mamma eller pappa?
- Hur fungerar en regnbåge?

Andra exempel:

- Varför ser månen ut på olika sätt?
- Varför bli tomaten röd när den mognar?
- Varför tappar vissa träd sina löv på hösten?
- Hur hänger olika språk ihop?
- Varför flyger fåglarna i plog?
- Varför smakar ett omoget äpple surt?
- Varför får man hål i tänderna?
- Hur fungerar bilens motor?
- Hur växer svampar?

Öppna frågor fungerar för människor i alla åldrar. Ju större vana de får att jobba med öppna frågor redan som yngre, desto lättare är det för dem att fortsätta i samma tankegångar och jobba kreativt och locka fram nyfikenheten även när de är äldre.

Pedagogiska caféer under läsåret

Under läsåret 2017-2018 ordnas det många olika pedagogiska caféer i våra enheter. Datum och klockslag kan ni kolla i kalendern som finns här i bloggens högra kolumn. Caféerna är öppna för personalen inom småbarnsfostran, grundskolan och gymnasiet - välkommen med!


4k-Kaffe (Kollegor, Konsultation, Kaffe, Kyrkslätt) en gång per månad (kolla reklambilden här nedan). Sanna Lindroos och Maria Keskinen håller i trådarna för 4k-Kaffet.

WinCafé i Winellska skolans lärarrum på torsdagar kl. 15-15.30. Temana varierar: hittills har vi presenterat bloggar i undervisningen, egna undervisningsfilmer, grafikverktygen Canva och Piktochart samt OneNote. Heidi Pått och Minttu Myllynen arrangerar caféerna.

LP-Kiosk i gymnasiets lärarrum onsdagar kl. 14.10-> med olika aktuella teman. Irina Andersson och Tanja Ingelin ansvarar för dessa.

Multilitteracitet

Vid första anblick kan termen multilitteracitet kännas lite jobbig, undertecknad hade ofattbart svårt att ens lära sig uttala begreppet. Därtill leder den lätt känslorna till det som många kanske upplever utmanande och svårt, digitalisering och digital kompetens. Vilket ju är förståeligt, i planen för småbarnspedagogik är de ju faktiskt ihopsatta till samma "kompetens tårtbit". Men multilitteracitet omfattar mycket mer än bara läsande av digitalt innehåll, multilitteraciteten tar inte bort värdet av böcker, sagor eller papperstidningar, men det (försöker iallafall) lyfta fram ett bredare textbegrepp. Multilitteracitet handlar också om kritiskt tänkande, att kunna ta in information, analysera och granska den och producera olika meddelanden (verbala, skrivna, audiovisuella)

Projektet Moi har kommit fram med en hel del roligt material för alla ända från småbarnspedagogiken upp till skolan. Ännu är en hel del på finska men en del av materialet finns också nu tillgängligt på svenska. Nedan följer några tips:

http://www.monilukutaito.com/se/blog/39/ramsor-och-vetenskap : 7st ramsor med tillhörande uppgifter där man granskar och forskar kring textens innehåll och innebörd.

http://www.monilukutaito.com/se/blog/35/haltijan-kuiskaus : Ett mer omfattande material i Finland 100 år tema där man utifrån finländsk natur och gammal folktro forskar och granskar texter och sin omgivning.

På sidan hittar ni också information och vad multilitteracitet är, korta presentationer om hur multilitteracitet lyfts fram i de olika planerna (små.ped., fsk och skola)

http://www.monilukutaito.com/se/
http://www.e-skolan.fi/blogg/article-80013-36033-multilitteracitet-och-sprakinriktad-undervisning (Artikeln handlar om multilitteracitet i skolan men presenterar väldigt bra vad multilitteracitet handlar om och i.o.m. att vi arbetar med livslångt lärande passar den bra in för också personal i daghem och förskola)